Tyck till om Icakuriren, eller vill du kanske dela med dig av något? Skriv eller mejla till mig.
REDAKTÖR HANNA RICHTER
Ur Icakuriren nr 9
Här nedan, Lotte, får du tips på vad du ska använda dina onödiga prylar i nr 9 till. Vilken kreativitet! Bara fantasin sätter gränser.
Redaktör Richter
Toppen till marmelad
Hej! Läste om alla dina prylar och kan tipsa om att det går utmärkt att göra marmelad med köttkvarnen. Allt mals och blir god apelsinmarmelad!
Med vänlig hälsning, Birgitta Stenbäck
Voilà – en tvättmaskin!
Lotte skrev i nr 9 om sin salladsslunga som hon knappt använt. Jag hade en god vän som använde den som ”tvättmaskin” när hon var ute och seglade. Utmärkt till mindre plagg såsom bh och trosor.
Den både tvättade, sköljde och centrifugerade med viss hjälp!
Vänliga hälsningar Agneta Pauli
Ur barnamun
Vill berätta en rolig historia om en händelse för exakt 50 år sedan.
Familjen åker till stan för att handla present till mamma. Vilket också blev gjort.
På väg hem säger plötsligt vår grabb:
– Jag säger inte vad vi köpt men jag vet vad halsbandet kostar.
Denne lille grabb är idag 57 år och skrattar fortfarande åt episoden.
Med vänlig hälsning/ Berit Aneskans, Nättraby
Veckans (p)älskling
Iris gillar att lukta på blommorna.
Gunilla Johansson i Färlöv
Iris med det passande blomnamnet sniffar på orkidén.
Vilken är din största kulturupplevelse? undrade Lotte i Icakuriren nr 8.
Gå på öppen repetition
Hej! Vid en första fundering så är det svårt att välja ut det största men jag väljer något i närtid och lite annorlunda. Jag, min fru och ett par till brukar gå på öppen repetition och lyssna på SON, Symfoniorkestern i Norrköping. Öppen repetition innebär en gratis timmes lyssnande när orkestern repeterar något som ska framföras senare i veckan. Både musikerna och dirigenten är ”privatklädda” och dirigenten instruerar orkestern hur han vill att stycket ska uppföras.
Det är fascinerande att se när dirigenten plötsligt stoppar mitt i spelandet, ger anvisningar till något instrument, för att sedan säga att orkestern ska börja vid ett speciellt ställe i nothäftet. När dirigenten slår an och alla börjar spela på precis rätt ställe är helt fantastiskt att uppleva, en otrolig professionalism! Mäktigt att höra.
Sen vill jag gärna kommentera artikeln ”Bäst i rest” i samma nummer. I den komm
