Fyndbubbel under radarn

3 min läsning

Säg mousserande vin på traditionell metod och de allra flesta tänker nog först och främst på Frankrike, Spanien och England. Men även i Sydafrika gör man lysande bubbel och dessutom till rena rama fyndpriserna. Det här är Cap Classique.

Text | Andreas Grube

Prova sydafrikanskt bubbel på sommarfesten, lysande gott och värd mer uppmärksamhet, enligt Allt om Vins Andreas Grube.
FOTO SHUTTERSTOCK

I takt med att priset på exempelvis champagne och engelskt mousserande skenar iväg mot nya höjder blir behovet av att hitta prisvärda alternativ allt större. Och det finns mycket bra att hitta där ute. Ta till exempel de många bra varianter av crémant som görs, för att inte tala om vinerna från Trentodoc, samt den nya ambitiösa skolan av med tysk sekt. Det gemensamma för samtliga dessa viner är att de görs på den så kallade traditionella metoden, det vill säga med en andra jäsning på flaska.

Men det finns ytterligare ett land som i alla fall undertecknad ibland tycker glöms bort i diskussionen om suveränt bubbel på den internationella stjärnhimlen: Sydafrika!

Historien om sydafrikanskt mousserande vin startade så sent som 1971, då producenten Simonsig släppte det första mousserande vinet gjort på traditionell metod i Sydafrika. Vinet hette Kaapse Vonkel och var huvudsakligen gjort på chenin blanc, som ju också är något av en signaturdruva för landet. Producenterna Villiera och Graham Beck tog över stafettpinnen och utvecklade stilen i landet, men när dörrarna mot världsmarknaden så småningom öppnades på vid gavel under 1990-talet var Sydafrika fortfarande långt efter.

Med hjälp av hårda satsningar på att förbättra både vinmakningskunskap och teknisk utrustning lyckades så Sydafrika på kort tid bli ett vinland som kunde konkurrera internationellt, så också med sitt bubbel.

1992 skapades sammanslutningen Methode Cap Classique för att marknadsföra landets kvalitetsbubbel, och namnet Cap Classique är också det som oftast används som benämning på flaskorna.

Allt sedan dess har regelverket blivit striktare och striktare. Idag måste till exempel vinerna lagras på jästfällningen i minst tolv månader, även om många lagrar betydligt längre. Det finns inga regler kring vilka druvor som får användas – såväl chenin blanc, muscat, chardonnay och pinotage är vanliga – men trenden går tydligt mot de klassiska champagnedruvorna: chardonnay, pinot noir och pinot meunier.

För ungefär ett och halvt

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar