Jag önskar att jag hade antecknat mer om människorna på bilderna i familjens gamla fotoalbum. Vem var de och när togs bilderna? Tänk så mycket mer användbar fotosamlingen kunde ha varit om man vetat mer om tillfället när bilderna togs!
Jag satt och tittade igenom en kartong med gamla bilder häromkvällen. Det väckte förstås många minnen. Mina föräldrar är borta sedan många år och idag är det jag som har hand om de fotografier som de samlat på sig genom åren. Många av de äldsta bilderna är i svartvitt och motiven är ofta en grupp människor som ställt upp sig framför kameran.
På några av bilderna kände jag igen mina föräldrar och deras syskon. Mamma och jag tittade igenom fotografierna många gånger tillsammans och då berättade hon om motiven. Förutom att hon för det mesta visste vilka som fanns med på korten visste hon också när och var de var tagna. En del minns jag fortfarande men det mesta har jag glömt. Tänk om jag hade passat på att skriva upp tid, tillfälle och personer på baksidan av bilderna. Så mycket mer användbar fotosamlingen hade varit.
Pappa kände alla
Min pappa Alfred är med på många bilder. Jag minns honom som väldigt social. Vi bodde i en liten by med bara ett fåtal gårdar men pappa kände varenda kotte i en vid krets av byar. Han var inte den som bara hälsade och gick förbi när han passerade en bekant. Nej, han tog sig alltid tid att stanna till och prata en god stund. Jag minns att mamma många gånger var arg för att det tog lång tid för honom att åka iväg på ett enkelt ärende.
På den tiden hämtade man posten på postkontoret. Vi delade postbox med två av hans bröder och med farfar. Det var nästan alltid pappa som hämtade posten efter middagen. När han stannade till för att lämna de andras post blev det alltid en liten pratstund.
Hos farfar blev det också så gott som alltid en kaffetår. Någon enstaka gång bjöds pappa på en kaffekask. Ibland följde jag med pappa på postturen. Jag sprang snabbt in och lämnade posten till farbröderna men hos farfar gick både pappa och jag in en stund. Någon saft fanns det aldrig hos farfar. Jag drack också kaffe men mitt var rejält utspätt med mjölk och generöst sockrat. Ibland bjöds det på kubb till kaffet. Ibland tog farfar fram den lilla flaskan med Hoffmans droppar som han förvarade i skåpet bredvid den plats där ha
