Arthur Percy, Stig Lindberg och Marianne Westman är trion som har format svensk porslinsdesign under de senaste hundra åren, och deras inflytande kommer lämna avtryck i många år till. Deras design finns i svenska köksskåp från norr till söder och bidrar till att göra vardagen vackrare.
AvJohanne Ländin Foto:TT och respektive auktionshus
ANTIKEXTRA
Konstnär som älskade blommor
Arthur Percy (1886–1976) föddes i ett fattigt hem på Öland, men fick tack vare sin konstnärliga begåvning möjlighet att studera både i Stockholm och i Paris på Académie Matisse. Han bodde sedan också ett par i år i Frankrike med sin familj, men det var svårt att försörja sig på att måla tavlor.
Percy återvände därför till Sverige och hade turen att stöta ihop med sin gamla vän Elsa Gullberg i Stockholm. Som föreståndare för Svensk Slöjdförenings förmedlingsbyrå var hon på jakt efter konstnärer som skulle kunna jobba inom industrin för att höja kvaliteten på formgivning och produktionen. Så hon föreslog att Arthur Percy skulle kontakta Gefle Porslinsfabrik och 1923 började han där som konstnärlig ledare. Det var en lyckad matchning.
Hans servis Vinranka gjorde succé på världsutställningen i New York 1939 och fortsatte att tillverkas ända till 1969. Därför är det fortfarande ganska lätt att hitta många delar och det är en bra servis att börja samla på. Vinranka har en slingrande lövprydd kvist runt kanten och är gjord i tekniken flytande blått som var vanlig på 1800-talet, men som fortfarande känns klassisk.
Percy skapade gärna dekorer med inspiration från naturen, som den blomster- och växtälskare han var. Men han gjorde också den pampiga teservisen Grand med rokokoformer och guldkanter. Men trendigast, och mest eftertraktad på senare år, har hans servis med svart glasyr varit, den som först dömdes ut av cheferna på Gefle porslinsfabrik som en ”begravningsservis”.
Gefle Porslinsfabrik köptes så småningom upp av Upsala-Ekeby och Arthur Percy gick så senare vidare till Gullas-krufs glasbruk. Där moderniserade han pressglaset med sin stilrena serie Reffla. Men sin kärlek till konsten gav han aldrig upp helt, utan på fritiden fortsatte han att måla tavlor, helst med motiv från sitt älskade sommarhus på Öland. ■
