Pfas påverkar ämnesomsättning hos foster

Biokemi

PFAS ÄR EN grupp högfluorerande ämnen som tack vare sina smuts- och vattenavvisande egenskaper används i allt från regnkläder till brandskum. De är svårnedbrytbara och kallas därför ”evighetskemikalier”. Människor får i sig PFAS främst via mat och dricksvatten.

Mycket forskning pågår om vilka effekter PFAS har i kroppen. Forskare vid Örebro universitet och brittiska University of Aberdeen bidrar nu med en ny pusselbit, genom en studie som visar hur ämnesomsättningen hos foster påverkas av PFAS.

– Det unika med vår studie är att vi inte bara mäter PFAS-nivån, utan även hur det påverkar kroppens biologiska processer, i det här fallet metaboliska effekter i levern, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet och en av studiens två huvudförfattare.

Totalt analyserades 78 aborterade foster från en klinik i Aberdeen. PFAS hittades i alla foster.

– Nivåerna var inte särskilt höga och vi hade inte förväntat oss en så stor påverkan på ämnesomsättningen.

Trots att det rör sig om låga halter av PFAS var påverkan på fostrens ämnesomsättning högre än forskarna trott.

Vissa metaboliter hade förändrats på samma sätt som vi sett hos vuxna och barn med fetma, diabetes eller leversjukdom.

Genom djur- och cellförsök har forskarna senare kunnat bekräfta resultaten.

– Därför är vi ganska säkra på att det är just PFAS som är orsaken, säger Tuulia Hyötyläinen.

HUR STOR RISKEN är att drabbas av till exempel diabetes till följd av PFAS-exponering i fosterstadiet går däremot inte att svara på. Enligt Tuulia Hyötylä