Snygghet utmanar forskningens etik

13 min läsning

Etikprövningssystemet silar mygg och sväljer kameler, enligt forskarnas massiva kritik. Nu ska det göras om. Det mesta har handlat om myggen – forskning som etikprövas utan rimlighet. Men det finns också kameler – forskning som många anser borde etikprövas men som faller utanför lagen.

Text Lina Wennersten-Gradert Foto Peter Westrup

Juridik

Adrian Mehic anade att hans forskningsämne var kontroversiellt, men hade inte trott att det skulle bli en sådan storm som det blev.

När Adrian Mehic försvarade sin avhandling stod en säkerhetsvakt vid dörren. Det hör inte direkt till vanligheterna på Lunds universitet. Men så hade också en av de fyra artiklarna i Essays in political economy and economic sociology orsakat en medial storm som få doktorander varit i närheten av. Först för sitt innehåll – en studie visade att kvinnliga studenter som ansågs snygga fick högre betyg än snittet vid klassrumsundervisning, men förlorade försprånget när undervisningen bedrevs på distans. Sedan för en del av metoden – en jury hade betygsatt studenters utseende från 1 till 10, baserat på profilbilder på Facebook.

Studenter som kände sig kränkta av att inte ha blivit tillfrågade eller ens informerade om att de ingick i en studie uttalade sig i flera medier. I Svenska Dagbladet efterlyste managementforskarna Alicia och Rolf Medina en genomgripande granskning av studien: ”Att kasta en skugga över kvinnliga studenter, betygsättande lärare och det svenska systemet på grund av en tvivelaktigt genomförd studie gjord av en forskarstudent är inget annat än skadlig populism”, skrev de.

Studien anmäldes till Önep, Överklagandenämnden för etikprövning, och en utredning inleddes vid Lunds universitets interna nämnd, Nämnden för utredning av avvikelser från god forskningssed.

– Jag var egentligen inte orolig för den juridiska delen för jag visste att jag hade gjort rätt. Jag var mer rädd för att det skulle påverka mig negativt jobbmässigt, säger Adrian Mehic.

Under en tid hade han dagliga krismöten med sin handledare och prefekten på nationalekonomiska institutionen. Och han såg till att svara när journalister ringde.

– Jag hade kunnat låta bli att svara, eller sagt ”inga kommentarer”, men då är det lätt att kritikerna vinner. Jag försökte vara så tillgänglig som möjligt och min mediestrategi var att inte backa en millimeter.

FÖRSTA GÅNGEN JAG intervjuade Adrian Mehic var i oktober 2022 när jag läste en rapport från SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle. Den baserades på en studie om hur hybridundervisningen p

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar