Nya versionen en rejäl förbättring

4 min läsning

En rejält förbättrad upplaga av Mercedes-Benz elektriska volymlastare eSprinter visades under ett pressevent i Los Angeles. Trailer var på plats och kunde konstatera att Mercedes tar sin strategi om att ta ledningen inom elektrifieringen på allvar.

Av Stefan Boman (text & foto)

Att premiären för nya eSprinter skedde i USA har sin naturliga förklaring. Mercedes har en fabrik i Charleston, South Carolina där den första förserien av bilar byggdes. I USA är också eSprinter helt ny påmarknaden till skillnad från Europa. När väl produktionen kommer igång kommer den europeiska marknaden att få bilar från Mercedes fabriker i Tyskland.

Tredje generationen Mercedes Sprinter kom modellåret 2019 där även elektriska eSprinter såg dagens ljus. Då hade den en elmotor där dieselmotorn normalt sitter och framhjulsdrift samt en räckvidd strax under 20 mil.

När nu eSprinter 2.0 lanseras är det en rejäl förbättring. Först och främst bygger den på en helt ny EVP-plattform (Electric Versatility Platform) vilket innebär att den har en e-axel med motorn integrerad med bakaxeln och där enheten bara väger 130 kilo.

Motorn erbjuds med antingen 100 eller 150 kW effekt (136 eller 204 hk) och ett vridmoment på 400 Nm. Detta är första gången tekniken med e-axel erbjuds i koncernens lätta transportfordon.

Under lastgolvet är batteriet placerat och finns i tre storlekar på 56, 81 eller 113 kWh. Det ger upp till 440 kilometers räckvidd enligt WLTP. Testbilen uppgavs ha körts från Las Vegas till platsen för provkörningen, Newport Beach, på en laddning med 200 kilos last samt en passagerare. En sträcka på 443 kilometer.

Batteriet har inte bara blivit större. De är nu av Litium-Järnfosfat-typ (LFP) vilket innebär att det varken innehåller nickel eller kobolt. Ämnen som är omdebatterade för att brytningen av dem har miljömässiga nackdelar.

LFP-batterier är också robustare och termiskt stabilare samt klarar betydligt fler laddningscykler under sin livslängd till skillnad mot batterier med andra katodmaterial.

Nackdelen är att batteriet har något lägre energidensitet och därmed behöver bli lite större än ett traditionellt litiumjonbatteri för att uppnå samma prestanda.

Men ytterligare fördelar med LFP-batterier är att de är billigare att tillverka vilket bidrar till en positiv prisutveckling för elfordon.

Bilen är förberedd för DC snabbladdning som fyller batteriet från 10 till 80 procent på

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar