Schweiz omnämns ofta som den moderna klockindustrins vagga, men på 1800-talet var det USA – och klockvarumärken som Hamilton och Waltham Watch Company – som drev utvecklingen framåt. I dag är framgångarna ett minne blott. Vad gick fel?
Text: Christian Martinez Foto flagga: Getty images
”Vår klockindustri är förlorad om vi inte omedelbart sätter in åtgärder för att börja konkurrera med amerikanerna. Om vi lyckas finns det fortfarande hopp.”
Så lät den desperata uppmaningen från den schweiziske ingenjören Jacques David när han återvände till sitt hemland 1876 efter att ha besökt världsutställningen i Philadelphia. Under sitt besök i USA hade David, som senare blev direktör för Longines, hunnit besöka dåtidens stora amerikanska klockfabriker, som Waltham Watch Company i Massachusetts och Elgin i Illinois. Han gillade inte vad han såg. Eller rättare sagt: Han blev så imponerad av amerikanerna att han skrev en 108 sidor lång rapport, som än i dag anses vara ett av de viktigaste dokumenten i den schweiziska klockindustrins historia.
Jacques Davids iakttagelser och uppmaningar väckte nytt liv i den traditionstunga schweiziska klockindustrin. Davids rekommenderade bland annat att schweiziska tillverkare skulle gå samman i federationer (föregångaren till konglomerat som Ebauches SA, som senare blev ETA, världens största tillverkare av klockkomponenter), förespråkade inrättandet av klocktillverkningskolor och lyfte fram fördelarna med att standardisera komponenter och maskineri. Detta hade gjorts i USA sedan mitten av 1800-talet, vilket både fascinerade och skrämde Longines utstationerade medarbetare.
Davids rapport var startpunkten för schweizarnas gradvisa övergång från etablissage-systemet – med dess många små, specialiserade tillverkare som fungerade oberoende av varandra – till en betydligt mer strömlinjeformad och industrialiserad klockindustri. Det finns väldigt få handskrivna kopior av rapporten, förmodligen för att schweizarna var oroliga för att amerikanerna skulle betrakta den som industrispionage, men när Longines publicerade en faksimil av rapporten 1992 gick det att läsa i detalj om hur de amerikanska fabrikerna tillverkade sina klockor – från den råa metallen till den färdiga klockan – samt djupgående beskrivningar av den amerikanska fabriksorganisationen och dess kvalitetskontroller.
Den amerikanska klockindustrin må ha legat i teknisk framkant, men den
