Tyck till om Icakuriren, eller vill du kanske dela med dig av något? Skriv eller mejla till mig.
REDAKTÖR PAULINE JOSEPHSON
Stod som paralyserad
Många konstnärers alster har jag beundrat och fängslats av, som kompositörers musikstycken, sång och operor. Likaså historiska och kulturella platser som Efesos, Troja och Rom bland många andra, men aldrig med motsvarande känsla i upplevelsen som av aboriginernas konst.
Konstmuseet Louisiana i Köpenhamn hade för många år sedan en utställning med aboriginsk bildkonst. Jag besökte utställningen med en grupp vänner. Vi tittade och imponerades av vad alla prickar kunde frambringa och förmedla.
Gertrud och jag fastnade framför en stor tavla, tre gånger två meter. Vi stod där som paralyserade, länge. Det var som om andningen upphörde. Jag sögs in i prickarna och fylldes av en upprymd glädje, en eufori som gjorde mig lättare och liksom lyfte. Till slut kom en lång utandning.
Vi tittade på varandra och sa samtidigt:
– Kände du?
Det var starkt. Oförglömligt. En upplevelse jag är mycket tacksam för.
Med vänlig hälsning Gunilla Westergren Johanson, Helsingborg
Ur barnamun
Vi var ute och körde bil när jag sa till min man:
– Kommer du ihåg när vi var här sist? Då säger vår son, då i 4-5-årsåldern:
– Var jag också med här?
– Nej, sa jag, du var inte född då. Nästa fråga från sonen:
– Var jag inte ens fröad?
Med vänlig hälsning, Annicka Malmström, Lund
Veckans (p)älskling
Kizzen Enzo puzzlar
Enzo är väldigt duktig som hjälp när matte lägger pussel.
Nina Berglund, Gräddö
Spara lök till fler
