Den hemska olyckan gav mig en ny vänskap

4 min läsning

Det var mörkt och dålig sikt när den fasansfulla olyckan inträffade. Från ingenstans kom han farande och smällen blev kraftig. Det visade sig att jag hade kört på en man. Mannen blev hämtad med ambulans. Flera veckor senare fick jag äntligen prata med den påkörde själv.

Olyckan hade något gott med sig i alla fall. Vi fick en ny vän i familjen.
Foto: Getty Images (Bilderna är arrangerade)

Han kom rakt ut framför bilen i full fart på sin cykel. Jag hade inte en chans att stanna. Det bara small och där låg han framför bilen. Jag hade kört på en man!

Men låt mig berätta från början och hur jag gick vidare med detta. Det hjälper att skriva när jag bearbetar denna hemska händelse.

Det var en vanlig tisdagskväll i slutet av mars. Jag hade varit iväg och tränat efter jobbet. Det hade börjat skymma. Sikten var dålig. Det var mörkt, regnigt och disigt. Jag var nästan hemma. Jag svängde runt hörnet in på området där vi bor. Ett litet villaområde strax utanför stan. En vanlig svensk villaidyll.

Jag körde inte särskilt fort och jag tyckte jag hade koll men rätt vad det är ser jag någon i ögonvrån. Jag hann inte tänka utan det var bara något där. Jag slängde mig på bromsen som en ren reflex men det var för sent.

Smällen blev kraftig, trots låg fart. Bilen stannade och jag fattade direkt att nu har det hänt något som inte är bra.

Vad var det jag körde på? Jag hann tänka många tankar innan jag på darrande ben tog mig ur bilen. Otroligt att man hinner tänka så mycket på så kort tid. När jag kom framför bilen såg jag en man ligga på marken. Han kved av plågor och det gick inte att ta miste på att ena benet var brutet. Det låg i en konstig vinkel. Han sa inget utan bara låg och vred sig. Jag hann tänka att det är tur att han lever i alla fall.

Jag fumlade efter mobiltelefonen men tappade den när jag skulle ringa. Som tur var kom en kvinna med sin hund gående. När hon såg att något hänt började hon springa emot oss.

Hon tog upp sin telefon och ringde ambulans utan att ens fråga vad som hade hänt. Sedan böjde hon sig ner och klappade om den stackars mannen som låg där på gatan i regnet framför min bil. Sedan tog hon mig i famn och tröstade mig.

Chockat tillstånd

Jag var i chock och gick fram och tillbaka. Jag mådde så dåligt. Hur kunde detta hända?

Ambulansmännen kom och hämtade mannen. En polisbil kom också och tog hand om den demolerade cykeln. De pr

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar