Han kom in i hennes liv med storvulna löften om en gemensam framtid och lösningar på allt. Först efter att hon brutits ner psykiskt förstod Katarina Wilk att hon levt i en dysfunktionell relation. Nu har hon skrivit en roman som bygger på hennes personliga erfarenheter av manipulation i en kärleksrelation.
TEXT LINDA ANDERSSON FOTO THERESIA KÖHLIN
Så här i retrospektiv är det helt obegripligt för Katarina Wilk: Hur hon, en grundtrygg och högfungerande person, kunde hamna i klorna på en manipulativ partner.
— Nu när jag ser tillbaka på det kan jag undra vad fasen jag höll på med, säger Katarina misstroget när vi ses i hennes lägenhet.
Då Katarina träffade mannen som bokstavligen lyckades förvrida huvudet på henne hade hon nyligen klivit ur en 25-årig relation med pappan till sina två vuxna söner. Uppbrottet var vänskapligt och livet som singel kändes rikt och stabilt. Det enda som saknades för att göra tillvaron komplett var en ny kärlek.
Efter några fruktlösa dejter med olika män blev Katarina via en dejtingsajt hopmatchad med en man, här kallad Per, som umgåtts i samma kretsar som hon när de var yngre.
— Jag blev väldigt glad eftersom jag alltid hade tyckt att Per var oerhört attraktiv. Dessutom kändes det tryggt att vi redan kände varandra lite grann. Vanligtvis vet man ju ingenting om personen som man ska gå på en första dejt med.
Attraktionen var omedelbar och ömsesidig. Pers stora skyndsamhet överrumplade dock Katarina en aning.
— Han skickade sms till mig dygnet runt. Till en början kände jag mig smickrad över att han ville ha så mycket kontakt, men snart resulterade det ständiga messandet mellan oss i sömnbrist. Det var som att Per ville fånga in mig så snabbt som möjligt. Eftersom jag är frankofil började han ganska snart prata om att han ville köpa ett hus i Frankrike tillsammans med mig. Han skickade mig annonser på olika hus och möbelförslag.
I dag vet Katarina att de tidiga anspelningarna om en gemensam framtid är en dejtingstrategi som ofta används av människor med narcissistiska tendenser och kallas för ”future faking”, eller på svenska framtidsförfalskning.
Med facit i hand kan hon se att Per även uppfyllde en uppsjö andra kriterier som ofta är kännetecknande för manipulativa personer. Exempelvis tillskriver hon honom ett starkt drag av självöverskattning.
— Han tyckte att han var överlägsen alla andra och uppträdde väldigt arrogant gentemot
