KAN NOBELPRISBELÖNAD fysik motverka bakterier i mejeriproduktion? Det verkar kanske långsökt, men det är sådant som biofysikern Magnus Andersson jobbar med.
– Det här är riktigt tvärvetenskaplig forskning. Vi är fysiker, mikrobiologer, kemister, säger Magnus Andersson, professor med en forskningsgrupp i biofysik vid Umeå universitet.
Hans labb är lite vindlande med många små rum. Bakterier eller andra prover förbereds i ett utrymme, för att sedan undersökas i det specialmodifierade mikroskopet. En laserstråle leds in från sidan, och under mikroskopet kan den användas för att fånga in en cell, eller en spor, eller vad det är som ska undersökas. Kontrollen för att styra strålen kommer från en datorspelskonsoll. Tekniken kallas för optisk pincett, och belönades med ena halvan av Nobelpriset i fysik 2018.
I laboratoriet är allt specialbyggt och anpassat för de experiment som ska göras.
– Vi har otroligt duktiga studenter och doktorander. De hittar saker som andra har slängt, och reparerar och bygger om. Våra 3D-skrivare går hela tiden, säger Magnus Andersson.
MED SINA VERKTYG kan forskarna i gruppen undersöka olika egenskaper hos celler. De kan sätta molekyler på en plastkula som hålls i den optiska pincetten, och sedan dra i plastkulan för att mäta krafter på till exempel cellytor. Hur hårt binder en molekyl till en receptor på cellen?
De kan också sträcka ut proteinkedjor och mäta hur elastiska de är. Vissa bakterier har en sorts hår – fimbrier – som de använder för att fästa på ytor, och som också kan mätas.
Labbet har också utrustning för att belysa prover och fånga upp det ljus som sprids från dem. Det spridda ljuset får ett avtryck av de molekyler som finns i provet, och på så vis går det att identifiera den kemiska uppbyggnaden – det kallas Ramanspektroskopi.
ETT AV DE områden forskargruppen har ägnat sig åt är bakterier som bildar sporer. Om bakterien råkar ut för ogynnsamma förhållanden, till exempel brist på näring, kan sporen klara sig tills omgivningarna blir mer fördelaktiga. De här sporerna är mycket härdiga.
– Det är genialiskt smart. Den optimala livsformen för överlevnad! säger Magnus Andersson.
De jobbar bland annat med Bacillus cereus, en jordbakterie som ganska lätt kan komma in i mjölkproduktionen. Bakterien kan bilda toxin som ger magsjuka och som kan förstöra mjölken. I de flesta omgivningar finns det väldigt lite av den, eftersom den konkurreras ut av ba
