”jag gillar att peka finger mot fel”

3 min läsning

Efter att Sholto David granskat forskningsinstitutet Dana-Farber drog de tillbaka 6 forskningsartiklar och ytterligare 31 korrigerades. Nu har han siktet inställd på fler högt ansedda forskningsinstitut runt om i världen.

Leon Voss Gustavsson

Forskningsfusk

Sholto David sa upp sig och lever nu på sina besparingar för att kunna ägna dagarna åt att leta misstag och fusk i vetenskapliga artiklar.
PRIVAT

I HÖSTAS SADE 32-årige Sholto David upp sig från sitt jobb som analytiker på företaget Oxford biomedica i England och flyttade till Wales. Nu ägnar han sig i stället åt en av sina favorithobbyer – att avslöja forskningsfusk. Han har flaggat över 2 000 forskningsartiklar, bland annat för bildmanipulering, på nätforumet PubPeer, där forskare och allmänhet kan diskutera vetenskapliga rapporter. Nyligen ledde hans upptäckter till att Harvardkopplade Dana-Farber Cancer Institute drog tillbaka 6 publicerade artiklar och korrigerade faktafel i ytterligare 31 ariklar.

Vilken typ av misstag granskar du?

– Jag analyserar bilder i forskningsartiklar och letar efter fel. Ofta dyker samma bild upp flera gånger i samma text – fast som bevis för olika saker. Exempelvis kan bilden först visa hur möss ser ut inför ett medicinskt experiment. Senare används samma bild för att illustrera förändringen hos mössen en vecka efter experimentet. I andra fall är det tal om direkt fusk där bilder blir Photoshop-manipulerade.

Vad motiverar dig?

– Jag gillar att läsa vetenskapliga artiklar. Sedan gillar jag att peka finger mot fel. Inte så kul för den som pekas ut, men i längden hoppas jag ändå att det är till hjälp.

Är det svårt att upptäcka felen?

– Det är rätt enkelt. Du behöver inte förstå dig på hela forskningsartikeln för att se om en bild kopieras eller manipuleras. Det senaste halvåret har jag dessutom haft hjälp av ett AI-verktyg som upptäcker kopior. I vissa fall hittar det till och med fel som är omöjliga att uppmärksamma själv. Bilder du matar in kontrolleras även mot en databas. På så sätt upptäcker AI-verktyget om en bild är en kopia från ett tidigare experiment.

Hur mycket är slarv och hur mycket är fusk av felen du hittar?

– Mycket är slarv, som att någon råkar kopiera in en redan använd bild när de ska klistra in en ny. Men långt ifrån allt är slarv.

Hur är fördelningen?

– För att få en ungefärlig uppskattning kan man se på de 37 vetenskapliga artiklar

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar