”hur kunde han bli som sin far? de hade aldrig träffats…”

4 min läsning
Oroad. ”När jag försökte tala förstånd med Linus lät han precis som sin far. Alla var idioter och allt var deras fel. Jag var förtvivlad.”
FOTO: SHUTTERSTOCK

Jag hade kommit in på en utbildning och flyttat till en större stad när jag träffade Patrik. Han jobbade som vakt på en stökig nattklubb som några kurskamrater tog med mig till.

I kön var det ett par fulla killar som tafsade på mig och genast var Patrik framme. Han slet bort dem med kraft, ja, kanske till och med hotfullt – det inser jag när jag tänker på det nu. Vilken gorilla, viskade kompisarna, men för mig var han ett ståtligt lejon med glittrande ögon och glänsande hårman. Attraktionen fanns där direkt. Senare på kvällen körde han mig hem. Inom några veckor var vi ett par.

Jag kom från landsbygden och var ovan vid staden, så i början kändes det tryggt när Patrik tog i med hårdhandskarna mot varje potentiell bråkmakare som dök upp. Men med tiden märkte jag att det faktiskt var han som muckade gräl.

En dag hade jag fått nog av hans ständiga fajter och jag var urless på att höra honom skylla ifrån sig och säga att alla var idioter. När han kom hem från jobbet den natten väckte han mig och grät. Han berättade om hur livrädd han alltid varit för sin pappa, som plötsligt förvandlades till Hulken och slog honom fördärvad. Snart grät jag själv av att höra om Patriks tragiska barndom. Det var den natten Linus blev gjord, men det visste jag inte då.

Ett par dagar senare kröp det fram att Patrik hade slagit ner sin chef och att det polisanmälts. När han som vanligt skyllde på chefen, som var en ”idiot”, skakade jag trött på huvudet. Och vips blev Patrik en hulk. Hopkrupen av skräck såg jag honom göra pinnved av två köksstolar och slå näven blodig i hallväggen innan han stormade ut.

Jag hade fått nog. Fem minuter senare satt jag i en taxi till tågstationen och 60 mil senare föll jag storgråtande ihop i min mammas armar.

Där började mitt nya liv. När det stod klart att jag var gravid blev mamma och pappa överlyckliga. Jag är enda barnet, och de lovade att ställa upp i vått och torrt. Vi talade noga igenom allt. Det var en svår situation, och det kan tyckas märkligt, men jag kände starkt att Patrik aldrig skulle få veta om barnet. Och att jag heller aldrig skulle berätta för mitt barn vem som var pappa. Mina föräldrar stöttade mig även i detta.

Linus föddes tidigt på vår

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar