Jenny Norberg, Editionschef
välkommen
JAG HAR JOBBAT många år med matinnehåll för diverse magasin, kokböcker och sajter. Och alltid upplevt att mat inte riktigt tas på allvar. Det har mest setts som trevlig, lättsam underhållning. Kanske för att maten främst, åtminstone i hemmen, är en kvinnlig arena och ett intresse – och kvinnliga ansvarsområden och intressen tenderar tyvärr att hamna i skuggan.
Oavsett anledning har det stört mig, för jag har aldrig sett maten på det viset. För det är ju med maten som vi uttrycker våra värderingar och på vilket sätt vi vill ta hand om våra vänner och familj. Mat är kärlek och omsorg, den är med oss i alla stora händelser i livet – från dop och födelsedagar till bröllop och begravning. Kanske är det helt enkelt så att det är på grund av att maten ligger oss så nära, och är så viktig och värdefull, som dess fundamentala kraft och betydelse ofta förbises?
Men nu har något börjat hända. Med tilltagande oroligheter och osäkerheter i världen och svårare ekonomiska tider har maten blivit viktigare än någonsin. Mat är också en fantastisk brygga, som gör att vi enklare kan mötas över olika kulturer. Tv:n har också förlorat sin centrala roll i hemmet när alla har en egen mobil eller padda att slötitta på. Vad blir kvar? Vad har vi för kitt som förenar oss? Jo, måltiden. För många blir den det tillfälle där vi kan landa och som fortfarande är ett slags lägereld – en plats där vi samlas, pratar och umgås.
Ett bra exempel på det är Sofia Woods nya bok, som hon har skrivit tillsammans med sin mamma med utgångspunkt från matens betydelse för deras familj. Läs mer om deras fina relation och matfilosofi på sidan 6. Ett annat exempel är krogdrottningen Matilda Jackson, som i princip har växt upp på olika restauranger eftersom hennes familj varit krögare, mer om henne kan du läsa på sidan 17. Ytterligare ett är Camilla Hamids fina tv-serie där hon söker sina rötter i Marocko med hjälp av maten. Eller Frida Ronge, ny kock i tv-serien Stjärnorna på slottet, som har till
