”glas är magiskt!”

3 min läsning

Möbeldesignern Matilda Hunyadi har tagit steget in i en värld av glas, med hjälp av glasblåsaren Bevan Taka. Resultatet är både vackert och historiskt förankrat, precis som hennes möbler.

Av HELENA SKOOG

Matilda Hunyadi med glasvaserna i kollektionen Piscis Couture.

DET ÄR VARMT I GLASBRUKET i Limmared och både jackor och halsdukar läggs snart på bänkarna som är uppställda för den som vill titta på arbetet som försiggår ett trappsteg upp – som på en stor scen. Framför ugnarna sitter glasblåsaren Bevan Taka med en brinnande blåslampa och formar en glödande klump med handen. Han blåser i röret som glaset är fäst vid, blåser och formar, blåser och formar. Han har en sotig tidning mellan handen och det heta materialet, som efter ett antal vändor i ugnen blåses större och större, och snart liknar den vas som ska bli slutresultatet.

– Glas är magiskt, säger Matilda Hunyadi vars handtecknade skiss är målet för den form Bevan Taka arbetar fram.

Hon är möbeldesigner och grundare av varumärket Sloydlab, vars stol Bacatus blev Årets möbel på ELLE Decoration Design Awards förra året. Men att ta fram en glasform är något helt annat än att arbeta med trä.

– Glas skapas under så extrema omständigheter. Det är också på ett sätt friare än när du jobbar med trä. Glaset är vildare. Du kan tämja det litegrann, men det är inte säkert att det blir exakt som du vill.

Hon berättar att trä ofta kräver millimeterprecision.

– Här är det liksom … att ens använda sig av siffror är …

Både hon och Bevan Taka skrattar och han fyller i:

– Det är mer: small, medium eller large?

– Men det är något frigörande med det. Det är också roligt att arbeta med en annan konstnär, säger hon och vänder sig mot Bevan:

– Du kan se möjligheterna som finns och vara väldigt öppen för dem. Jag vet att det räcker att jag visar en skiss så förstår du min idé om hur formen ska bli, säger hon.

Bevan Taka kommer från Nya Zeeland från början och inspireras mycket av Maori-kulturen i sitt eget skapande. Han kom till Sverige för kärleken, som han mötte under en workshop i Italien där han bodde då. Hon bjöd honom till Sverige för ett jobbprojekt och han blev kvar.

– Det svenska glaset fascinerade mig. Enkelheten i det. Jag var tidigare väldigt influerad av italienska glaskonstnärer, eftersom de var så tekniskt skickliga, men när jag kom hit var allting mycket mer förenklat. Enkla former, inte ”over the

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar