Under andra världskriget med dess importsvårigheter av maskiner och fordon kunde den svenska traktorparken inte förnyas i den takt som krävdes. För Sveriges industrier var produktion av jordbrukstraktorer heller inte prioriterat. I stället togs huvuddelen av all tillverkningskapacitet i anspråk för den totala krigsansträngningen.
Detta gjorde att den svenska traktorparken slets hårt. Till följd av bränslerestriktioner blev gengasdrift nödvändig och det var inte alla traktormodeller som var lämpade för detta. Särskilt besvärliga att konvertera med gasgenerator var diesel- och tändkulemotorer. Detta fick traktortillverkaren Bolinder-Munktell i Eskilstuna erfara. För att hjälpligt hålla produktionen av lantbrukstraktorer igång sökte man samarbete med Volvo. Detta resulterade i modellen BM 4 under vars huv man hittade en 6-cylindrig bensinmotor från Volvo som i gengasutförandet, FCG, lämnade 32 hästkrafter mot normala 86 hästkrafter.
Dessutom beslöt man, enligt uppgift mer eller mindre direkt på uppdrag av det svenska storjordbruket, att hålla liv i den äldre modellen BM 2 från mitten av 1930-talet vars tvåcylindriga tändkulemotor efter en hel del utvecklingsarbete kunde drivas med en gengasanläggning av Hesselmans fabrikat.
Under 1944 skönjdes allt fler tecken på att kriget gick mot sitt slut. Samtidigt konstaterade BM att den snart tio år gamla BM 2 var i behov av uppgradering. Ersättaren blev den helt nya modellen BM 20 som presenterades samma år. Traktorn var ett resultat av samarbetet med Volvo och den kom att dela åtskilliga komponenter med traktorerna i Volvos T40-serie.
