Tecken

Olika syn på skuld hos Kronofogden

VARJE ÅR FÅR Kronofogdens kundservice över en miljon telefonsamtal. Många som ringer behöver hjälp och stöd. Men handläggarna ställs också inför situationer där allmänspråket och fackspråket krockar. På Kronofogden används ordet skuld i första hand när en person är skyldig myndigheten pengar – men den som ringer och vill diskutera ett betalningsföreläggande använder ofta skuld i vidare bemärkelse. En hel del av handläggarnas tid läggs därför på att försäkra sig om att alla parter talar om samma sak. Det visar Maria Johansson, nybliven doktor i nordiska språk vid Uppsala universitet, i sin avhandling. Hon konstaterar också att handläggarnas uppgift inte är enkel. Myndigheter ska enligt lag använda klarspråk samtidigt som riktlinjerna för detta är baserade på skriftlig i stället för talad kommunikation.

Läten och gester fanns redan i språkets vagga

Från ikoniska gester till talat språk. Det är en teori som finns om språkets uppkomst. Forskare vid Leibniz-Zentrum Allgemeine Sprachwissenschaft i Berlin anser sig nu kunna bevisa att gesterna måste ha kompletterats av läten och att människans språk redan från början var multimodalt, alltså bestod såväl av gester som av läten.

Förståelsen av läten verkar nämligen vara global.

Drygt 1 000 testpersoner från 28 olika språkområden och kulturer fick lyssna till olika läten som symboliserade allt från djur som får och tigrar till känslor som bra och dåligt. Oavsett bakgrund tillskrev deltagarna lätena samma bakomliggande innebörd. Vissa typer av ljud verkar alltså också ha samma typ av ikoniska kvaliteter som vissa gester.

Samma nätverk för tal och lyssnande

DEN SOM TALAR och den som lyssnar aktiverar samma del av hjärnan. Att det här sker i samma område stärker teorin om att det finns ett särskilt språknätverk i hjärnan. Det anser forskare vid Stockholms universitet som har studerat hur hjärnan bearbetar tal och lyssnande med hjälp av funktionell magnetresonans