Tilltal med ni är ständigt utskällt i dagens svenska. Trots det har ordet länge använts flitigt i översättningar. Men inte heller där är ni självklart.
Av FELICIA GREEN Illustration EMMA HANQUIST
S TARTSTRÄCKAN ÄR LÅNG, men när Inga Ollars väl kommer i gång får översättandet hennes fulla uppmärksamhet. Hon arbetar oftast i sin gula öronlappsfåtölj i hemmet i Hökarängen i södra Stockholm, med fötterna på en fotpall och datorn uppställd på ett lutande bord framför sig.
En återkommande utmaning är att översätta tilltalen till svenska. Det är ibland lättare sagt än gjort. I översättningarna från källspråken engelska och ryska får de små grå cellerna arbeta på högvarv för att avgöra vilka personer som ska duas och vilka som ska nias.
– Det händer att jag får gå tillbaka och göra om allting när jag inser att jag har använt fel tilltalsord för att jag har missuppfattat relationerna. Det är lättare från engelska, men även där kan man inte bara gå på vad de säger, säger Inga Ollars.
DET SVENSKA NIANDET har en komplicerad historia. Medan vissa ser det som ett artigt tilltal ser andra det som nedlåtande. 1960-talets dureform markerar skiftet mellan dåtidens formella tilltalsformer – med titlar som direktören och majorskan eller omskrivningar som ”Reses det direkt till Katrineholm?” för att undvika titelproblematiken – och nutidens jämställda duande.
Trots det dyker niandet fortfarande upp och i Språktidningen 5/2021 konstateras det att nitilltalet trots dureformen aldrig dog ut helt. I stället bytte det skepnad mellan generationerna till att i dag ses som artigt och neutralt bland många unga.
Så enkelt var det inte före dureformen. Ni kunde vara artigt, men det berodde på sammanhanget. Historiskt använde bondebefolkningen ni som ett sätt att visa respekt mot äldre familjemedlemmar. Samtidigt kunde personer inom överklassen nia varandra för att markera personlig, men inte social, distans. Ni användes också av personer högt upp i samhällshierarkin för att tala neråt till någon i hierarkin som i sin tur förväntades svara uppåt med en titel. Och det är det bruket som präglades av klasskillnader som gör att många i dag uppfattar ni som nedlåtande.
MEN DET FINNS ett parallellt universum där ni har haft en given plats som artigt tilltal i hundratals år: i dramatikens och översättarnas värld. Där är niandet vanligare än det någonsin har varit i verkligheten, och det har sina skäl.
– Det finns en allmänt vedertagen undertextningsprin
