Rockens legender

28 April 2021

Rockens legender: Ikoner från 60-talet Det förflutna är ett fjärran land”, skrev någon en gång. ”De gör saker lite annorlunda där.” Om du växte upp på 1970- och 80-talet var nog inte 60-talet ett lika mycket fjärran land som ett mytiskt universum: en värld befolkad av legendariska karaktärer och omvälvande händelser. Människan gick på månen. USA krigade i Vietnam. Medborgarrättsrörelsen, Kubakrisen, Grisbukten, Manson-morden, Profumoaffären – och England vann till och med fotbolls-VM. JFK, Martin Luther King, Malcolm X, Robert Kennedy och Che Guevara mördades. Eddie Cochran, Marilyn Monroe, Sam Cooke, Otis Redding, Lenny Bruce och Brian Jones överlevde inte decenniet. Janis Joplin, Jimi Hendrix och Jim Morrison dog inom ett år efter årtiondets slut. Kjolarna blev kortare, behåar brändes, droger var i stort sett obligatoriskt och sex återuppfanns. (Poeten Philip Larkin skrev: ”Samlag började nittonhundrasextiotre … Mellan ’Chatterley’- förbudets slut/Och Beatles första lp.”) Och så var det årtiondets soundtrack. Motown, Stax, Chess, Atlantic-soul, Phil Spector, tuggummipop, flickgrupper, surfmusik, skiffle, northern soul, mods, funk, folkmusik … Även om rockmusiken inte hade uppfunnits hade 60-talet ändå haft häpnadsväckande mycket att erbjuda. Men det här var rockens guldålder. Från att rockmusiken föddes i mitten av 60-talet till decenniets slut exploderade den på alla tänkbara sätt – det var en utsvulten, ambitiös och smittande musikstil som spred sig som ett gonorréutbrott i ett hippiekollektiv. Kreativiteten flödade i sådan grad att det finns fog för att säga att rocken i slutet av 60-talet redan hade uppnått allt som den någonsin skulle uppnå. Bluesrock, tung rock, hårdrock, punkrock, progressiv rock, psykedelisk musik, countryrock, musikfestivaler – allt startade på 60-talet. Artisterna som följde var kanske högljuddare, tyngre och snabbare, men de var alla skyldiga ett tack till ikonerna från 60-talet. I den här specialutgåvan finns en rad artiklar om 60-talsmusik. Det går inte att täcka all otrolig musik och alla berättelser från det enastående årtiondet i en och samma tidskrift, så se det här som en guide – en guide till ett fjärran land där de helt klart gjorde saker annorlunda.