FREDRIK OLSSON Chefredaktör
Genom åren har olika samhällsförändringar och teknologiska landvinningar i etapper gjort båtlivet tillgängligt för den bredare allmänheten. Först var det social ingenjörskonst – med lagstiftning om utökad semester – och senare mer handfast praktiska insatser, med designen och tillverkandet av Folkbåten respektive plastbåtarnas intåg, som gjorde båtliv så populärt bland svenskarna.
På senare år har covidpandemin, med krav på fysiskt avstånd och utresebegränsningar, indirekt medfört en enorm båtboom som till viss del fortfarande håller i sig. Digital navigation är en annan sentida milstolpe för ett enklare båtliv.
När kommer nästa stora förändring? Kommer det att dyka upp något nytt revolutionerande material? Eller blir det en samhällelig omdaning av något slag? Det som ligger närmast till hands just nu är nog att klimatåtgärder tvingar fram den, troligen inom bränslegebitet. Nya typer av bränslen och motorer ser också dagens ljus – som Yamahas vätgasmotor, nyligen avtäckt på den stora båtmässan i Miami.
Men först i kön står elmotorerna. Trots bristande infrastruktur och förhållandevis höga priser är det där branschen kommit längst, och i den här utgåvan har vi ägnat temat åt ämnet. Ni möter där såväl segel- som motorbåtsägare som gått över till eldrift, den sistnämnda dessutom i ett något oväntat ekipage.
Men är det verkligen relevant att skriva så mycket om elmotorer, är det inte bara något som vi journalister gillar för att det är nytt?
