Vissa väljer pasta flera dagar i veckan, andra väljer bort det. Men utesluter vi pasta i onödan? Dietist Karin Magnusson reder ut och guidar bland olika sorter!
AV KARIN MAGNUSSON FOTO: TT
En av mina absoluta favoriträtter är en riktigt bra pasta puttanesca (spaghetti med krossade tomater, olivolja, vitlök, oliver, kapris och sardeller) toppad med riven långtidslagrad parmesanost. Helst ska pastan vara gjord på durummjöl och ha lång koktid. Det ger mig njutning i hela kroppen. Jag vet att många känner något liknande när de tänker på sin favoritpasta.
Jag vet också att många verkligen kämpar med att undvika att äta pasta. I stället hyvlar man kanske zucchini, strimlar morot eller äter kalorifria nudlar, och försöker intala sig att det går lika bra som spaghetti. Det kanske det också gör, ibland. Men – om du inte mår dåligt av att äta vanlig vit pasta så behöver du inte ta bort den ur ditt liv.
Nyckeln till långsiktigt hälsosamma matvanor är att vara tillåtande, inte ha några matförbud och att äta varierat.Det minskar risken att hamna i ”allt eller inget-tänket”. Mitt råd är med andra ord: ät bönpasta ibland, strimlad zucchini ibland och vanlig vit pasta ibland. Här får du lära dig hur de olika sorterna skiljer sig åt ur näringsperspektiv. Och så avlivar vi några envisa myter om den vita pastan. ●
VIT PASTA
Den vita pastan är gjord på mjöl och vatten. Inget annat. Fibermängden är 3 gram per 100 gram okokt pasta, vilket är ungefär den mängd många äter under en måltid. Näringsinnehållet är relativt lågt, men den innehåller en del B-vitaminer, magnesium, zink och fosfor. Det glykemiska indexet, alltså hur snabbt kolhydraterna i pastan omvandlas till energi, skiljer sig åt mellan olika sorter. Pasta med tunna väggar, som till exempel snabbmakaroner, är snabba kolhydrater. En pasta med tjocka väggar är däremot långsamma kolhydrater. Är du mån om att få i dig just långsamma kolhydrater så var noga med att inte överkoka. Pasta med tuggmotstånd, al dente, är långsammare.
FULLKORNSPASTA
Fullkornspasta kan innehålla allt från 55 procent upp till 100 procent fullkorn, beroende på hur mycket fullkornsvete som använts. Fullkorn är bra för kroppen och något de flesta av oss behöver äta mer av. Det minskar risken för både diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar. Då nästan alla näringsämnen sitter i spannmålskärnans skal, vilket ingår i en fullkornsprodukt, innebär
