Apple, Google, Meta och andra ”grindvakter” måste nu följa EU:s tuffa nya regelverk, DMA. Så här påverkar det dig som användare.
› Anders Lundberg, anders.lundberg@idg.se ‹
I mars 2024 börjar EU-förordningen om digitala marknader (även känd som DMA) att gälla fullt ut och företag som Apple, Google och Meta måste följa en mängd nya regler. Syftet är att öppna företagens hårt slutna ekosystem för ökad konkurrens från mindre aktörer, med målet att EU-medborgare ska vara fria att välja och vraka bland fler och mer varierade produkter och tjänster. DMA inför en rad nya krav på alla företag med digitala produkter i EU, men framför allt är det ett litet antal multinationella jättar som måste anpassa vissa av sina produkter och tjänster till en ny verklighet. EU-kommissionen kallar dessa grindvakter. Här är hela listan som den ser ut idag. EU-kommissionen beslutade i februari att varken Apples Imessage eller Microsofts Bing eller Edge ska ingå, och de behöver därför inte öppna dessa på samma sätt som ovanstående produkter.
Vad lagen är tänkt att göra
EU-kommissionen har en rätt bra genomgång av vad DMA går ut på som du hittar här. Kraven är lite olika för de olika kategorierna av grindvakter, men för vanliga användare är de största ändringarna att Apple måste öppna IOS för alternativa appbutiker och att skyddet mot att spåras från GDPR blir starkare – en grindvakt får inte spåra användare av en tjänst utanför den tjänsten utan samtycke. För företagsanvändare är ändringarna betydligt större, åtminstone i teorin. DMA är i grunden en konkurrenslag och handlar om att ge mindre företag en chans utan att vara närmast livegna under teknikjättarna. Tidigare har det till exempel varit en dödsdom för en liten utvecklare att få en app refuserad av Apple, men med möjligheten att släppa samma app i en alternativ butik är tanken att utvecklaren ändå får möjlighet att nå kunder.
Av större vikt för fler företag är reglerna kring sökmotorer och reklam. Google, Meta och Amazon ska inte längre få hålla allt de vet om internetanvändarna hemligt och bara dela vissa uppgifter med företagen som köper reklamplats, utan måste dela de uppgifter som dessa företags annonser har genererat. Exakt hur det här kommer fungera i praktiken verkar ingen veta än, och det lär krävas ett och annat rättsfall för att få klarhet i det.
Björn Lundqvist, professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Sto
