Gamla stallet gav extra yta

3 min läsning

Med gula rapsfält som granne hittade familjen Wikbrand hem i en avstyckad 1800-talsgård. Här har Sara och Kim skapat ett personligt och färgstarkt hem. Det gamla stallet har fått nytt liv och är nu en självklar del av huset.

AV LOVISA WALLIN FOTO HANNA ÅGREN

Sara älskar djur och på gården finns både hästar, katter, höns och en hund.

SARA ÄR INTE rädd för färg. Efter många års erfarenhet från tapet- och färgbranschen är hon vid det här laget ganska luttrad. Det är inte svårare än att måla om, som hon själv säger. Kunderna hon hjälpt genom åren har våndats över om de skulle våga tapetsera eller måla med något som sticker ut, men för Sara har det aldrig varit särskilt svårt att våga.

– Jag är uppväxt med min pappa som är målare och min mamma som är frisör, så mitt stora intresse har alltid varit färg och form, säger hon.

FÖR NÅGRA ÅR sedan bytte hon bana och i dag får hon jobba med händerna varje dag. Nu är Sara utbildad möbeltapetserare och driver eget företag.

Det syns också i hemmet, en avstyckad gård utanför Dalby i Skåne. Här är det ombonat och varmt, med lokalt fyndade möbler, inspirerande färgval och personliga detaljer. Det är femton år sedan Sara och Kim flyttade hit med en längtan till husliv och landet. De såg potentialen till att göra huset till sitt eget och älskade platsen med utsikt över öppna fält, omringat av raps och lummiga träd.

I dag är de vana vid att renovera och projekten har avlöst varandra sedan start. Huset ligger i vinkel och den del som i dag är hem åt Saras verkstad, sonens rum och ett extra vardagsrum, var tidigare ett stall. Sara och Kim visste från början att de ville inreda stallet och 2019 gjorde de slag i saken. De hade ursprungligen tänkt göra två sovrum och låta det vara barnens del. Men när de satte fönstren på plats, ångrade de sig. Med fönster i två väderstreck som skapar ett behagligt ljus, valde de i stället att göra det till ett sällskapsrum.

DET GAMLA STALLET har blivit en plats för att umgås, där familjen gärna lyssnar på musik och tillbringar tid tillsammans. Det ena fönstret vetter mot trädgården och det andra mot hagen, där Saras hästar går. Detta rum är det enda där Sara bestämt sig för att hålla sig till en färgskala, en vilsam grön ton. I övriga delar av huset är det turkost, rosa och rött som återkommer.

– Det är en stor utmaning att inte ta in någon färg, utan hålla det till de gröna fondväggarna. Jag brott






Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar