Såg spöken i köksgolvet

Hemmafru

Paranormala fenomen

I århundraden var ruinen av en morisk fästning den enda sevärdheten i den 3 000-hövdade småstaden Bélmez i Andalusien. Men den 23 augusti 1971 förändrades allting.

Speciellt för familjen Camara i huset på 5 Calle Real.

För även om mamma Marias första reaktion var att någon under natten spelat henne ett spratt, fann hon något djupt obehagligt i det ansikte som stirrade emot henne från köksgolvet.

Måhända var det bara en slumpvis formad fläck: ett spår av något hon kvällen innan råkat spilla utan att märka det. Eller kanske något som uppstått av en slump på grund av sättningar, sprickbildningar eller kemiska processer i betongen?

Problemet var bara att ansiktet var lite f ö r välgjort.

Här fanns ögon, ögonbryn, mun, till och med en långsträckt näsa med tydliga näsborrar.

Det hjälpte inte att Maria plockade fram skurhinken. Nu syntes snarare ansiktet ännu tydligare. Dessutom föreföll det henne som om det hade förflyttat sig en smula när hon efter en stund återkom från städskrubben.

Spökjägare på platsen

När maken Juan Pereira och sonen Miguel senare vaknade, svor båda på att de inte var inblandade.

Snarare kände de samma kusliga obehag och beslöt att redan samma dag spetta upp köksgolvet och gjuta ny betong.

Men bara två veckor senare var ansiktet tillbaka ...

Eller om det nu föreställde en annan person, det verkade onekligen så.

Men den här gången bröts golvet upp med varsamhet. Borgmästaren i Bélmez hade fått höra om mysteriet och beordrat att betongen måste undersökas av experter.

Detta blev också startskottet för en veritabel vallfärd till den dittills anonyma lilla staden av spökjägare, andeskådare och andra nyfikna.

Ryktet sa att nya ansikten ständigt dök upp i huse. Men nu handlade det inte bara om köksgolvet. De återfanns även på väggar, innertak och andra golv. Några föreställde män, andra kvinnor och barn.

Givetvis ville många – även serösa forskare – grotta i mysteriet. De undersökningar som gjord