Annie reser runt med sin buss för att sälja underkläder till kvinnor på landsorten. Maken Mårten är hemma tillsammans med sonen Simon. Annies och Mårtens relation knakar i fogarna. Och så är det det här med hennes egen mammas död – någonting stämmer inte och Annie vill veta sanningen. Överallt dit bussen kommer tas Annie emot med öppna armar och hon slås av hur vänliga och hjälpsamma alla är. Eller i alla fall nästan alla …
Avsnitt 6 av 12
AV KARIN JANSSON FOTO: TT, MIDJOURNEY
Fias vita Audi rullar in på parkeringen nedanför huset.
– Nu kommer hon, Lill-Fian, säger pappa och drar undan gardinen till köksfönstret.
– Jaså är mågen med också, fortsätter han, i besviken ton.
– Avalon är okej. Han har hjälpt mig en del med marknadsföring faktiskt.
– Säger du det.
Jag trodde aldrig att jag skulle sitta och försvara Avalon, men han är faktiskt en snäll kille innerst inne. För Fias skull vore det skönt om även pappa insåg det.
Det plingar på dörren och katten Afzelius går före ut i hallen.
– Var har du bussen? är det första Fia frågar när hon kliver in. Hon böjer sig ner och klappar om Afzelius, som stryker sig mot hennes ben som om han inte har fått mat på evigheter trots att pappa skämmer bort honom med Gourmet gold.
– Ska ni inte ha en smörgås först? säger pappa. Det finns nyponsoppa.
Det är en typisk måltid hos honom, smörgås med messmör eller leverpastej och kall nyponsoppa med knäckebrödsbitar i. Allt är förstås köpt på Coop, eller kooperativa som pappa fortfarande säger.
– En smörgås hinner man alltid med, säger Avalon och sätter sig på huk. Vilken fin katt. Vad heter hon?
Pappa sneglar på Avalon. Han har på sig ett par utsvängda militärbyxor och en gul plyschtröja med orange muddar. Det ser ut som om han kommit direkt från en vietnamdemonstration. Eller ett skogsrave.
– Det är en han. Afzelius.
Avalon klappar katten, som snor sig nöjt runt hans ben och vippar på svansen.
– Vilket kul namn, har du valt det för att Afzelius också var vänstersympatisör?
– Nä, det är för att kattfan är runt i hela grannskapet och parar sig. Ja, ska vi slå oss ner då? säger pappa och går före till bordet.
Under måltiden ägnar vi oss åt det vanliga, ytliga pratet om vilken väg Fia tog och hur dålig vägen var förra våren när det var stora tjälhål. Pappa berättar också om en granne som flyttat och Avalon spårar iväg i en utläggning om ett datorspel som ingen är i
