Lisa larson gick rakt in i vårt hjärta

9 min läsning

Konstnären Lisa Larson är död. Beskedet har berört miljoner människor. Sociala media svämmas över av röster från världens alla hörn. Vad gjorde Lisa Larson med oss? Varför var hon så populär? Härligt hemmas retroexpert Lotta Reberg har talat med vänner, kollegor och tittat närmare på hennes figurer som finns i så många hem.

Text: Lotta RebergFoto: Auctionet, Bukowskis, Uppsala auktionskammare

Så sent som förra året kom Lisa Larson med en ny dekor till Gustavsbergs klassiska porslin. Den nya servisen fick namnet Sixten. Stilsäker som vanligt.
Foto: GUSTAVSBERGS PORSLINSFABRIK

En tidig lördagsmorgon i december under coronaepidemin ringde Lisa Larson. Hon ville stämma av några saker i en artikel om hennes tomtar som jag hade skrivit för Aftonbladet.

Hon berättade att en del tomtar hade fått lite fel färg i ansiktet och hur det kom sig. Vi kom att prata vidare. Lisa som då bodde på ett äldreboende i närheten av sin ateljé utanför Stockholm tyckte det var trist med ensamheten under epidemin, hon sörjde också sin man Gunnar som nyligen gått bort. Just den här morgonen hade hon lite ont i ryggen också. Vi samtalade om nära och kära eftersom min son och hennes barnbarn var vänner.

– Ibland funderar jag på om jag jobbade för mycket när barnen var små, sa Lisa.

Det är tankar som hon delar med så många av oss. Hon reflekterade hela tiden både över sig själv och omvärlden. Det märks i hennes skapande.

De senaste åren har hennes figurer, tomtar och den unika keramiken blivit allt mer eftertraktat.

Buden blir fler och priserna sticker iväg på auktioner. Själv tjänade inte Lisa några större pengar. I en stor intervju i tidningen Vi för några år sedan berättade Lisa att hon aldrig fick någon royalty när hon arbetade på Gustavsberg. Det bidrog säkert till att hon bröt sig loss efter 25 år och startade eget.

Min favorit är hennes serie All världens barn som finns i massor av svenska hem. Serien var ett samarbete med Unicef 1974. Den gjordes i stora upplagor, mellan 1974–1981 tillverkades 100 000 barn per år! Det är svårt att förklara varför just denna serie ligger mig så varmt om hjärtat att jag börjar grina varje gång jag ser den.

Det är något i barnens uttryck som hon lyckats fånga. Barnen är egna individer, stolta och med en klok och oförstörd blick. Serien är lika aktuell i dag som då! Den känns till och med mer aktuell nu i en allt grymmare värld med fler despoter och klimathot.

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar