En ny chans i livet

10 min läsning

Varför jobbade Kerstin alltid över? Hade hon inget liv utanför jobbet? Mådde hon bra? Som personalchef funderade Anna mycket på om hon skulle kunna stötta Kerstin på något sätt.

AV BIRGITTA SÜLAU ILL: SHUTTERSTOCK/TT

En novell om att våga börja om

Anna stängde av datorn, tog på sin mörkblåa ulljacka, som nyligen varit på kemtvätt, släckte lampan och gick ut i korridoren. Hon såg att Kerstin, firmans ekonom, fortfarande jobbade och gick fram till hennes rum.

– Låt fakturorna vänta tills på måndag, skojade hon medan hon knäppte sista knappen i jackan.

– Jadå, det är bara några saker jag vill ordna upp, innan jag går hem, svarade Kerstin.

– Ja, hej då och trevlig helg, sa Anna.

– Hej då och tack detsamma.

Kerstin lyfte handen till en vinkning.

Det hade varit en jobbig arbetsvecka och Anna såg fram emot helgen. Hon såg fram emot att bara ta det lugnt, gå ut och promenera med sin man Filip och det lilla yrvädret Mitzi, fortsätta läsa på den påbörjade boken och riktigt vila ut och förbereda sig för den kommande arbetsveckan. De vanliga hemsysslorna, som tvätt, städning och matlagning kom hon inte ifrån, men ibland kändes det faktiskt skönt att jobba praktiskt som omväxling till allt tankearbete. När det gällde matlagningen, brukade Filip och hon ofta hjälpas åt.

När Anna körde hem i sin röda Golf tänkte hon på att Kerstin ofta satt kvar länge och jobbade på kvällarna. Hon visste att Kerstin inte hade någon familj, men något umgänge borde hon väl ha? Hon ser ju bra ut och är trevlig att prata med tänkte hon, så det är lite underligt att hon verkar så ensam. Men snart hade Anna kopplat bort tankarna på Kerstin och koncentrerade sig på bilkörningen. Ett stopp på vägen hem skulle hon göra. Hon skulle kila in på Systemet och köpa ett par flaskor av det där goda rödvinet som de hittat senast. Eller kanske en box.

Anna var personalchef på det lilla företaget, som tillverkade och sålde presentpapper och förpackningar, block, brevpapper, kuvert och andra kontorsartiklar. Hon älskade sitt jobb, både själva personalarbetet och de produkter företaget sålde. Redan som barn hade hon älskat att få paket, som var inslagna i vackert papper och prydda med färgglada snören, så när det här jobbet dök upp för två år sedan, tvekade hon inte en sekund att söka. Antagligen återspeglade sig hennes entusiasm i ansökningshandlingarna och på intervjuerna, för bland ett 50-tal sökande till tjänsten, var det just ho

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar