Utan stress blir de sista åren ljuva för de dementa invånarna i village landais:”här är livet på riktigt”

Village Landais Alzheimers ser inte ut som något särskilt, ett helt vanligt välstädat bostadsområde. Men byn är inte vad den ser ut att vara. Alla som bor här permanent är nämligen dementa och lider av sjukdomen Alzheimers.

Från början är hela byn ett experiment lett av forskare på universitetet i Bordeaux. Deras syfte är att undersöka om den svåra sjukdomen kan bromsas ifall patienterna undviker onödig stress.

Därför finns i Landais, en by i sydvästra Frankrike, inga fasta tider för möten eller städning. Det finns gott om sjukvårdspersonal, mestadels volontärer, men dessa försöker låta patienterna skapa sin egen rytm, ge dem så mycket frihet som möjligt.

I byn finns också ett snabbköp i form av en mindre lanthandel. Den ser ut som vilken affär som helst, med den stora skillnaden att det inte spelar någon som helst roll om du råkar glömma att ta med dig plånboken. Kunderna behöver nämligen inte betala något för varorna de tar med sig hem. Det är bara att ta mjölken och kaffet och gå.

Även på den lokala kvarterskrogen råder samma policy. För allt betalas genom en årsavgift de boende betalar för kommande år.

Professor Hélène Almieva, en av initiativtagarna till experimentet, uppger att alzheimerpatienters kognitiva förmåga ofta försämras då de sätts på ett hem. Detta händer inte i Landais. Istället är utvecklingskurvorna jämna, och det samtidigt som patienternas familjer känner mindre skuld eftersom deras nära och kära mår så otroligt bra och trivs med livet.

När engelska BBC är i Landais och gör ett reportage är en av invånarna de pratar med Francis, en tidigare bonde som precis har plockat upp morgontidningen i affären och föreslår reportern att de ska gå till kvarterskrogen och ta en kopp kaffe. Han förklarar att han har sjukdomen i släkten. Även hans egen far hade Alzheimers. Det var ett hårt slag att få diagnosen, men han trivs med livet i Landais och konstaterar:

- Jag är inte rädd för döden, för den dagen kommer förr eller senare hur man än gör. Men fram till dess vill jag leva trots sjukdomen.

Han funderar:

- Jag är här