– tidlösa gäddbeten – atom – det ikoniska skeddraget

BLAND BARNDOMENS OCH ungdomsårens allra starkaste fiskeupplevelser har fisketurer där jag fått följa med äldre och erfarna fiskare lämnat starka och oförglömliga minnesavtryck. Att få ta del av äldre och kunnigas erfarenheter, klokskap och även utrustning är starka upplevelser för den som är ung och besatt av gäddfiske. Åtkomst till en luttrad veterans draglåda var för mig en enorm ynnest, de få gånger det skedde.

För gäddfiske har alltid handlat även om annat än själva fisket. Berättelser, naturupplevelser och artefakter har sin självklara plats.

Samma sommar som jag får min allra första gädda på Åland, sommaren 1984, får jag möjlighet att följa med en lokal storgäddfiskare. Han är ingift i samma familj som vi hyr hus av och har rykte om sig att vara synnerligen skicklig.

Det är med stolta men nervösa steg jag kliver ombord på hans vita plastbåt. Det är en väl tilltagen styrpulpetbåt och i dess mitt finns en halvfylld grön regntunna med ett vitt plastlock försett med ett hål av ungefär samma diameter som en ordinär mattallrik. ”I den här förvarar vi gäddorna som vi fångar”, förklarar storgäddfiskaren.

Vi far ut strax efter middagen är intagen och båten glider smidig och med ganska hög fart genom den flikiga åländska innerskärgården. Fiskeplatsen visar sig vara ett, som jag uppfattade det, enormt grynnområde. Det är gråa hällar som precis bryter vattenytan, massiva dungar av blåstång och i områdets utkanter, ålnate.

RIVAL?

Jag rafsar runt i min ganska begränsade dragsamling, och valet faller på en Mörrumspinnare. Den har några dagar innan gett mig mina första gäddor. Storgäddfiskaren väljer, med självklarhet, ett 25-grams Atom i färgen YP, abborre. Med begränsade kunskaper har