Jag kan bliväldigt manisk

7 min läsning

Orup har varit småbarnspappa nästan lika länge som han varit artist. Själv tackar han de fem barnen för sitt långa äktenskap och lyckan över att stå på scen för sin långa karriär.

AV FRIDA FUNEMYR FOTO: TT

Thomas ”Orup” Eriksson gör åter succé på egen hand

”Det är inte så roligt att åldras utseendemässigt. Jag har alltid varit fåfäng, kanske för att jag ser mig själv utifrån så mycket.”

Popfenomenet Thomas ”Orup” Eriksson har fyllt pensionär, men gör just nu succé på Rival i Stockholm med en egen show. Det är första gången på väldigt länge han står på scenen utan ett helt band bakom sig. Förra turnén, tillsammans med GES, var av ett helt annat slag:

– Ja, då var det stort band och show. Nu är det mer avskalat och personligt, och det känns som en spännande utmaning. Kommer folk att uppskatta när det bara är jag och min gitarr eller flygeln?

– Detta är något av det mest nervösa jag gett mig in på, men samtidigt något av det mest roliga. Jag älskar att uppträda, där på scen känner jag mig levande och artistlivet är en härlig kontrast till mitt vardagliga liv, säger Orup och berättar att efter intervjun väntar utvecklingssamtal för yngste sonen och därefter ska han skjutsa ett grabbgäng till fotbollsträningen.

Anlitat pianolärare

Orup är stolt över de 36 år som gått sedan han slog igenom som artist, och gläds över att han än idag har en publik som kommer för att se honom på scen. Han berättar att inför den här föreställningen har han tränat på sitt pianospel och till och med tagit hjälp av en pianolärare.

Det gjorde även hans 31-årige son Kid (känd från bandet Tjuvjakt) och Orup blev då smärtsamt medveten om att det tar längre tid att lära sig nya saker ju äldre man blir.

– Jag har övat supermycket på pianot, mycket för att känna mig lite säkrare och kunna titta upp mer från tangenterna när jag spelar. MEN vad trögt det går i min ålder! Min son hann bli dubbelt så bra som jag trots att vi tog lika många lektioner.

Att bli äldre är inget Orup känner ångest inför, men han kan sörja att orken inte längre är detsamma. För ett tag sedan spelade han på skoj en fotbollsmatch med yngste sonen och hans kompisar. Det slutade med att han knappt kunde gå på två veckor ...

– Jag blir uppriktigt ledsen över den där påminnelsen om att inte orka. Snart är det slut…

För mycket grubblande

– Nej, inte alls. Jag är

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar