”vi gillar utmaningen”

Återbrukat, självbyggt och hemfixat var kanske en gång i ungdomen en budgetsmart nödvändighet, men med åren har det blivit en självklar livsstil för Åsa och Josef Hugosson.

– Det blir så mycket mer personligt, säger Åsa. Dessutom tycker vi att det är kul, och vi gillar utmaningen.

Josef är snickaren med ett gott öga till material med patina, och Åsa är en händig kreatör med säker blick och näsa för fynd. Tillsammans blir de ett kraft-team, som ser möjligheter där det inte är fullt lika uppenbart för alla andra.

Hela det renoverade 1950-talshuset visar prov på parets påhittighet, och trädgården går i samma anda. Eftersom båda två helst håller till där ute under säsong ser de den som en förlängning av hemmet. För Åsa innebär det att hon inreder och dekorerar på precis samma sätt utomhus som inomhus. Små detaljer kan göra stor skillnad på hur man upplever de olika rumsligheterna. Ett svepande draperi upphängt i en portal, en korg på en vanlig pinnstol, en fin samling flaskor på ett bord, en stråhatt upphängd på ett plank …

– Rivningsvirke, gammalt metallskrot och byggmaterial är också spännande, för de kan användas till lite större projekt. Det är inte alltid man vet direkt vad det ska bli, men samlar man på sig bra material faller det hela på plats så småningom.

Samlare behöver utrymme för förvaring. Tomtens höjdskillnad möjliggjorde ett nytt stort förråd av murade väggar under altanen. Men det behövdes också ett vedförråd. När Åsa och Josef inte fick bygglov att lägga det längs tomtgränsen hamnade vedförrådet istället mitt på tomten, där det delar av ytan. Med facit i hand blev det inte så tokigt ändå. Förrådet ger en tydligare rumskänsla, likt en vägg som ramar in köksträdgården. Av bara farten fick även odlingarna ett ansiktslyft.

– Vi hade flera odlingslådor med träram förut, men de har ju begränsad livslängd, så istället murade vi upp kanterna för bäddarna med lecablock och putsade dem, säger Åsa.

Varje vår när veden klyvs staplas den upp likt en vägg utmed ena sidan av k