Magdalena älskar sin nya lägenhet och har lärt känna en av sina nya grannar som verkar väldigt trevlig och hjälpsam. Men så får hon en sur lapp i tvättstugan – av samma granne? Vad är han för en typ egentligen?
AV: EVA-LENA LUNDBERG JANSSON ILL: MIDJOURNEY
Magdalena pustade. Nu skulle hon ha upp det lilla ärvda bordet för trapporna så var hon färdig med släpandet. Resten skulle flyttgubbarna komma med. Så typiskt att det var sommarens hetaste dag när hon skulle flytta in i sin nya lägenhet! Hon skulle knappt orka två trappsteg till – och då var det fyra halvtrappor kvar.
Magdalena stannade och vilade. Då hördes en behaglig röst.
– Får jag hjälpa dig med det där bordet? Det ser besvärligt ut!
Magdalena strök undan en svettig hårslinga och tittade upp. Bredvid henne stod en leende, stilig man. Han hade shorts och t-shirt och var blond, blåögd och mycket solbränd. Magdalena tvekade.
– Det vore verkligen snällt! utbrast hon till slut. Den här hettan tar knäcken på mig.
– Ja, sade mannen, du tycks ha valt en riktigt varm dag för din inflyttning. Kalle Persson heter jag förresten.
De hade hunnit upp till Magdalenas våning.
– Magdalena Olsson var det här, svarade Magdalena och räckte honom handen när han hade ställt ner bordet. Tack så hemskt mycket!
– Det var inget. Behöver du mer hjälp?
– Nej, nu väntar jag bara på flyttlasset och det får gubbarna ta upp. Tack än en gång!
– Ja är det något så säg bara till. Jag bor på våningen under.
Framåt kvällen var det inte lika varmt. Flyttbilen hade kommit och flyttkarlarna hade lastat ur och burit in. Magdalena var i full färd med att packa upp och inrätta sig i sitt nya hem.
Åh, vad härligt att äntligen ha en egen lägenhet! Hon hade bott i andra hand i flera år sedan hon kommit tillbaka till Sverige efter skilsmässan.
På kvällen skulle hon sätta upp några tavlor innan hon bäddade sängen. Hon hade lagt påsen med tavelkrokar i en kasse med några små tavlor. Men var hade hon hammaren?
Åh nej, verktygen låg ju längst ner i den enda flyttkartong som inte hade fått plats på flyttbilen. Den som hon skulle hämta på måndag efter jobbet. Asch! Det hade varit så roligt att få upp tavlorna och skapa lite hemkänsla.
Magdalena gick och ringde på hos sin nya granne. Alla människor hade väl en hammare och det kunde ju också vara ett bra tillfälle att presentera sig.
Hon väntade en stund och ringde sedan på igen. Men ingen reak
