Therése har tagit ett steg närmare sin dröm. Många dras med frågor om hur man ska göra sina karriärsval. Är det pengar, status eller magkänsla man ska gå på? Therése följde glädjen och omfamnar nu tanken på att bli en ”galen djurtant på landet”.
TEXT: THERÉSE LINDGREN FOTO: CAMILLA LINDQUIST
De senaste åren har jag varit jourhem åt ett helt gäng oönskade, ofta misskötta djur. Jag har tagit hand om en stackars pygméigelkott med en tumör i magen, två blinda kaniner, en hund med ett brutet ben, afrikanska jättesnäckor med parasiter och krossade skal, en sköldpadda som var så svag efter att ha levt sina 36 år på en endaste kvadratmeter att hans muskler förtvinat, friska, unga chinchillor som lämnats in till veterinären för avlivning och en stackars hamster som bodde i en pizzakartong. Det har varit råttor och degus, fåglar och marsvin, kaninungar och vandrande pinnar. Och tänk vad lite jag visste om hur mycket jag skulle tycka om att ha dem hos mig! Jag har behövt sätta mig in i saker som för många säkert låter jobbiga och ointressanta, men som för mig varit totalt uppslukande. Jag har med fascination avmaskat och rehabiliterat, byggt inhägnader, burar och terrarium, återskapat naturliga habitat och lagt hundratals researchtimmar på hur djuren som bor hos mig bäst stimuleras och mår bra. Någonstans har jag nog alltid vetat att jag vill ägna mig mer åt djuren, men efter den här sommaren vågar jag för första gången säga det högt – jag ska bli en crazy cat lady på heltid. Fast inte bara katter då, alla djur är välkomna!
I VÅRAS FLYTTADE jag ut till vårt landställe för att jag var trött på stan. Eller ja, också för att vår lägenhet hade en vattenskada och råkat bli full av djur som skulle må ännu bättre av att bo ute på landet. Så jag och min sambo fyllde bilen med alla små varelser och bytte storstad mot natur på heltid. Här har jag gått omkring om dagarna och matat kaninerna i hägnet. Filosoferat. Tittat till degun som motionerar i sitt hjul. Filosoferat lite till. Sett mina hundar Rasmus och Ronja springa fritt nere vid vattnet. Pratat med Anders om hur bra vi har det och hur meningsfullt allt känns. Lagat middag på råvaror som jag odlat själv. Diskuterat livets stora och små frågor kring middagsbordet. Sagt ja till att några fler djur ska få flytta in hos oss.
Sommaren här ute har fått mig att tänka på vårt förhållningssätt till djur och natur. Traditionellt har godhjärtade människor tenderat att främst hjälpa andra människor, vilket naturligtvis är en otrolig
