Stefan Alfelts EM-minnen – såväl goda som bittra :1992 snuddade Sverige vid final. 2004 missade man den kanske bästa chansen att spela hem en titel.
STEFAN ALFELT stefan.alfelt@aftonbladet.se
Marco van Bastens magiska mål 1988, Danmarks succé fyra år senare, det nordiska brobyggandet i ett 2–2-resultat 2004 och Greklands skräll i samma EM-slutspel.
Sportbladets krönikör Stefan Alfelt ser tillbaka på några av hans största minnen från EM-historien.
Passningsspecialisten Arnold Mührens inlägg var för långt, för högt och riktat mot en markerad medspelare ur position att hamna i ett vettigt målchansläge.
Men Marco van Basten skapade magi på volley med en sträckt vrist som ur minimal vinkel skickade bollen i en osannolik båge över Sovjetunionens världsmålvakt Rinat Dassajev.
EM-historiens mest ikoniska mål – ett mästerverk som gav Nederländerna den mästerskapstitel det orangea stjärnlaget så länge förtjänat.
Finalen 1988 drog 72 308 åskådare till Olympiastadion i München och vi alla på plats tänkte säkert exakt samma sak samtidigt. Vad tusan hände här?
Första reaktionen var så klart att man lastade Dassajev för målet. En jättetavla.
Det var det inte.
Nästa tanke blev att det var ett lyckoavslut. Ett ”jag drar till och hoppas på tur”-
skott.
Det var det inte heller.
Dassajev stod rätt men var chanslös. van Basten var en exceptionell målskytt. En av fotbollshistoriens absolut effektivaste. Han satsade påatt göra precis det han gjorde och han lyckades med närmast millimeterprecision. För mig är det EM-historiens absoluta höjdpunkt.
Idén kläcktes på 1920-talet
Fransmannen Henri Delaunay kläckte idéen om ett europeiskt fotbollsmästerskap redan på 1920-talet men han fick aldrig se den förverkligad. När första Europamästerskapet spelades 1960 hade den dåvarande Uefapresidenten varit död i fem år.
Turneringen fick en rivstart med en premiär där Jugoslavien besegrade Frankrike med 5–4 på Parc des Princes i Paris. Målkalaset är fortfarande EM:s mest målrika match genom tiderna. Men flera av de etablerade stornationerna var inledningsvis ointresserade, varför det blev öststatsdominerade mästerska
