Hur världen kan komma att se ut om vår art överlever en miljon år.
TEXT ANDERS SANDBERG
Han är också uppkopplad till wifi, bluetooth, radio och kommunikationssatelliter.
Harbisson är verksam som konstnär. Här under ett scenframträdande på Science Museum i London.
D E F L E S TA A R T E R är obeständiga. De dör ut, förgrenar sig till nya arter eller förändras över tid på grund av mutationer och miljöförändringar. En typisk däggdjursart kan förväntas existera i runt en miljon år. Den moderna människan, Homo sapiens, har funnits i ungefär 300 000 år. Så vad kommer att hända om vi klarar oss i en miljon år?
Den amerikanske science fictionförfattaren H.G. Wells var den förste som insåg att människan skulle kunna utvecklas till något mycket främmande. I sin essä från 1883, Man in the year million, föreställde han sig vad som numera har blivit en kliché: varelser med stora hjärnor och små kroppar. Senare spekulerade han i att människan också skulle kunna dela upp sig i två eller fler nya arter.
Även om Wells evolutionsmodeller inte har klarat tidens tand är de tre grundläggande alternativ som han övervägde fortfarande giltiga. Vi kan dö ut, förändras eller omvandlas till flera arter.
En extra ingrediens är att vi i dag har genteknik som ökar sannolikheten kraftigt för var och en av de tre möjligheterna.
Ingenjörsmässiga former av nya, icke-biologiska arter kan, liksom hybrider mellan människa och maskin (så kallade cyborger), komma att skapas av artificiell intelligens (AI). Andra möjligheter är hjärnemulering (biologiska hjärnor som laddas upp till datorer) och den breda grupp av tekniker som sammanfattas under benämningen human enhancement. De sistnämnda syftar till att göra oss smartare, starkare eller på andra sätt bättre med hjälp av läkemedel, genetik eller på annat sätt.
MJUKVARUINTELLIGENS OCH AI
Det är givetvis omöjligt att förutsäga framtiden exakt. Den beror på faktorer som är i grunden slumpmässiga: människors idéer och handlingar, samt hittills okända tekniska och biologiska
