På Taiwan har man prövat en digital plattform som främjar kunskap, bidrar till nyanserad debatt och motverkar polarisering, skriver Åsa Wikforss.
SIGNERAT
DEN DIGITALA samtiden medför svåra utmaningar, och olika insatser krävs för att skydda demokratin. Exakt hur det ska gå till är långt ifrån klart, och det är av stor betydelse att frågan debatteras och möjliga lösningar granskas, bland annat ur juridiskt och demokratiskt perspektiv. Det handlar dels om hur vi ska agera mot hat och hot på nätet, särskilt när det drabbar demokratins funktionärer – politiker, journalister, opinionsbildare, domare och forskare, dels om hur vi ska hantera den stora spridningen av desinformation. Men jag tror att vi också bör diskutera en annan fråga: hur de digitala plattformarna kan användas för att stärka demokratin.
Nu när den svenska demokratin just fyllt hundra år kan vi konstatera att människors kontakt med politiken har förändrats under det sekel som gått. De stora folkrörelsernas tid är förbi och partierna tappar medlemmar. År 1984/85 uppgav 15 procent av svenskarna att de är medlemmar i något parti, år 2013/14 var siffran nere på 5 procent. Samtidigt ökar det politiska intresset, och det är fler människor som deltar i politiska diskussioner (35 procent 1984/85 mot 40 procent 2013/14).
Kombinationen av lågt partipolitiskt engagemang och stort politiskt intresse medför risker, eftersom det innebär att det politiska intresset inte plockas upp i demokratins traditionella kanaler, utan i stället kan utnyttjas av demagoger och missnöjespolitiker, särskilt i ett opålitligt informationsklimat med stora digitala påverkansmöjligheter.
DEN AVGÖRANDE frågan är därför om det går att hitta nya sätt att ta vara på det politiska intresset och stärka det politiska deltagandet. Denna fråga utforskas inom ett spännande nutida forskningsfält, så kallade demokratiska innovationer. Forskarna undersöker hur olika typer av medborgardeltagande kan öka det politiska engagemanget och därmed den politiska kunskapen. En central idé är att för att stärka den representativa demokratin måste vi stärka dess deliberativa funktion, det vill säga demokratins resonerande dimension.
Målet är att främja en välfungerande politisk debatt där man med gemensamma krafter och på gedigen kunskapsgrund utvärderar argument för och emot politiska förslag. Forskare har bland annat studerat så kallade medborgarråd, citizen assemblies, som använts på försök världen över. Till
