Överraskande nog kan idén bakom kryptovalutor vara det som hindrar nätet från att kidnappas av fake news och annan desinformation.
AV CHRISTER STURMARK
INFORMATIONSHANTERING, desinformation och informationsskapande AI är ämnen som diskuteras dagligen i det offentliga samtalet. Men ibland behöver vi lämna nuet och i stället titta bakåt för att förstå hur tankefigurer och ideologiska förhållningssätt en gång uppstod och varför de än i dag påverkar oss. Och som alltid kan de nya teknikerna vara både en del av problemet och en del av lösningen.
Vår tids stora informationstekniska revolution stavas artificiell intelligens. Men drömmen om att mekanisera tänkandet är inte ny. Den går tillbaka till Aristoteles slutledningar om man så vill, eller i mer avancerad form till 1600-talet och Gottfried Wilhelm Leibnitz, som närde den grandiosa idén att skapa ett universellt språk, characteristica universalis. Det var ett slags alfabet för det mänskliga tänkandet där varje grundläggande begrepp skulle representeras symboliskt. Med hjälp av härlednings- och beräkningsregler, som inom matematiken, skulle vi då kunna räkna fram ny kunskap.
Den moderna digitala revolutionen har under ett drygt halvsekel uppstått i en speciell kultur som har påverkat både form och tillämpning. Men först det riktigt stora perspektivet:
MÄNSKLIGHETEN HAR upplevt fyra revolutionerande informationstekniska språng. Dessa innovationer har alla dragits med sina speciella typer av problem, eftersom de kan användas både till mänsklighetens fördel och till dess nackdel. Även av personer med rent destruktiva avsikter.
Den första revolutionen inträffade när vi lyckades förvandla läten till strukturerad informationsöverföring: vi lärde oss att tala. Nu behövde vi inte knyta an till varandra med grymtningar eller genom att plocka loppor ur varandras pälsar, nu kunde vi skvallra i stället. Visst, vi kunde också förmedla jaktplaner och varningar, men det var skvallret som band samman gruppen, det var ”vi” och inte ”dom”.
För femtusen år sedan inträffade den andra informationstekniska revolutionen. Vi började göra markeringar på lerpolletter och uppfann därmed skriftspråket. Nu kunde vi förmedla information på avstånd och över generationer, men vi kunde också för första gången ljuga utan att behöva se varandra i ögonen.
Den tredje revolutionen var Gutenbergs tryckpress med
