Snart kommer svaret om medvetandet

11 min läsning

Om några veckor avgörs ett tjugofem år gammalt vad om det mänskliga medvetandet mellan en filosof och en hjärnforskare – tack vare ett återfunnet kassettband.

TEXT PER SNAPRUD

Det mänskliga medvetandet är undflyende och svårt att komma åt.
MADS SCHMIDT RASMUSSEN/UNSPLASH

ENSOMMARNATT i juni 1998 var den tysk-amerikanske hjärnforskaren Christof Koch ute på en barrunda med den australiske filosofen David Chalmers i den nordtyska staden Bremen. Båda var där som talare på en konferens om medvetandet. Framåt småtimmarna föreslog Christof Koch ett vad. Han satsade en låda ädelt vin på att någon inom tjugofem år skulle lyckas ringa in något i hjärnan som motsvarar medvetandet.

I dag är Christof Koch och David Chalmers två av världens mest tongivande personer vad gäller forskning om medvetandet. Christof Koch är chef för Allen Institute for Brain Science i Seattle. David Chalmers är filosofiprofessor vid New York University och känd för att ha myntat begreppet the hard problem – den stora gåtan om hur det kommer sig att medvetandet över huvud taget existerar.

Deras vad kommer att avgöras vid en ceremoni i New York nu i sommar i samband med en årlig konferens anordnad av organisationen Association for the Scientific Study of Consciousness. VADETS HISTORIA GÅR tillbaka till Francis Crick, en av Nobelpristagarna bakom den banbrytande upptäckten av hur DNA-molekylen ser ut. I sextioårsåldern bytte han bana och satsade på forskning om medvetandet, ett ämne som under en stor del av nittonhundratalet hade något av flumstämpel över sig. Ett uttalat intresse för medvetandet ansågs skadligt för en karriär inom vetenskapen.

I slutet av 1980-talet började Francis Crick samarbeta med den betydligt yngre hjärnforskaren Christof Koch. Deras mål var att få fart på forskningen om medvetandet. De ville se experiment snarare än filosofiska spekulationer. Vägen framåt, ansåg de, var att försöka koppla ihop någon enkel och mätbar process i hjärnan med en specifik subjektiv upplevelse.

Att hjärnan som helhet är kopplad till medvetandet såg de som en självklarhet. Deras mål var att ringa in en minimal men avgörande komponent: några väl definierade egenskaper hos ett fåtal nervceller eller nätverk som alltid går hand i hand med någon medveten upplevelse, till exempel upplevelsen att se färgen röd. Christof Koch och Francis Crick kallade denna komponent för ett »neuralt korrelat« till medvetandet.

Deras idéer fick stort genomslag. Neural Correlates of Consciousness var själva ämnet för konferensen om medvetandet i Bremen. David Chalmers och Christof Koch