Familjen Panduro flyttade till drömhuset, det de alltid trånade efter under hundpromenaderna. Häng med in i ett av Aalborgs vackraste hem där japanska influenser och dansk design möts i stilsäker symbios.
text och stajling JULIE WITTRUP/ANOTHER STUDIO textbearbetning ALEXANDER JANSSON foto MIKKEL DAHLSTRØM/ANOTHER STUDIO
Vibeke och Jesper Panduro, grundarparet av danska möbelföretaget Skagerak, har bott i Aalborg i många år. Här låg även deras förra hem, en röd villa som de lade ner sin själ i och förädlade varje millimeter av och som beundrades i grannskapet. Där stormtrivdes de och hade inga planer på att flytta. Men vissa chanser får man bara en gång i livet – och då måste man agera, resonerar Vibeke. Hon syftar på det nya huset.
– Det var ett av de där husen som vi passerat under våra hundpromenader och trånat efter, men inte ens vågat drömma om, säger hon.
– Att vi verkligen skulle ta chansen och faktiskt flytta var kanske inte Jespers idé, han var först lite tveksam, men han älskar både huset och mig, och idag känner han sig så klart hemma här, tillägger Vibeke och skrattar.
Då hade de egentligen varken tid eller ork för ett nytt projekt, men den starka dragningen till huset gick inte att värja sig för och Jesper, som inte såg villan ordentligt vid första visningen, kunde lyckligtvis gå med på att gå och kolla på det igen. Den gången blev även han tagen av dess tidlösa elegans och klassiska engelska atmosfär. Den brittiska känslan förstärktes av den vackra trädgården med orangeri och gott om plats för hela familjen. Dessutom hade huset en spännande tillbyggnad från 2008 med en träinklädd exteriör. Grunden var således underbar, men invändigt krävdes en hel del jobb. Framför allt med att återskapa själen och estetiken från en svunnen tid, bland annat med färg och material.
– Vi känner att vårt hem är något vi får äran att låna ett tag och det därför är vår plikt att ta hand om, även för kommande generationer, säger Vibeke som i samma veva motiverar varför de valde att renovera huset trots att det på det stora hela var i fungerade skick.
MEN VARKEN DEN BEFINTLIGA INREDNINGEN eller materialen var tidstypiska – här dominerade vita högblanka ytor och ett minimalistiskt uttryck, vilket inte alls visade huset från sin vackraste sida. Men paret såg bortom de estetiska bristerna och fokuserade på originalcharmen. Här fanns alla möjligheter att skapa magi. De bestämde sig därför för att renovera med de
