Vi skaffar oss allt fler uppkopplade saker till våra hem. Samtidigt ökar riskerna för att din personliga information röjs och att du utsätts för brott.
› Hasse Nilsson, hasse.nilsson@idg.se ‹
Den brittiska it-forskaren Kevin Ashton myntade år 1999 uttrycket Internet of Things (sakernas internet, eller IoT) för att beskriva den teknik som inte bara kopplar upp människor, utan även prylarna som vi omger oss med i vår vardag. Sedan dess har tillväxten varit närmast exceptionell. De smarta sakerna behöver kunna kommunicera via internet, och med varandra, via fasta och trådlösa nätverk. Det i sin tur kräver it-standarder som förvaltas av organisationer med medlemmar som exempelvis it-giganterna Google, Samsung Apple, Amazon och Xiaomi. Det finns idag, enligt analytiker på företaget Statista, över 600 olika teknikplattformar det gäller uppkopplade saker som faller under kategorierna IoT och smarta hem-teknik.
Användardata sprids
Som så ofta när utvecklingen går fort är det svårt för konsumenter, och ibland även för experter, att se vilka problem som kan segla upp på horisonten. Fördelarna med smart hem-tekniken är förhoppningsvis omedelbara. Medan nackdelarna kan visa sig på lite längre sikt. Att såväl mindre som jättestora tech-företag samlar in användardata från de konsumentprylar vi köper är förmodligen ingen nyhet för någon. – De använder så klart dataanalys för att bättre rikta sina egna tjänster mot konsumenter, men man behöver vara medveten om vad deras affärsmodell och intäktskälla i slutändan är. Vissa av tillverkarna är amerikanska, vilket gör att data de samlar in är tillgänglig för amerikanska myndigheter. Det kan vara ett problem för personer som jobbar i vissa funktioner i offentlig sektor, eller för personer som har fritidsintressen som inte för närvarande är populära i USA, till exempel att man är medlem i en muslimsk förening, eller att ens förälder har varit kommunist, eller dylikt, säger Amelia Andersdotter, som driver sajten Dataskydd. net, och är f.d EU-parlamentariker för Piratpartiet.
Idag är till synes oskyldiga tjänster, som exempelvis app-styrd belysning, centraliserade i molnet och väldigt få användare vet var, hur och under vilken jurisdiktion, deras personliga information lagras.
– Jurisdiktionsproblemet är ett problem för individuell förutsägbarhet. Till exempel: kan jag personligen hamna på en no-flylista? Men det är också ett nationellt säkerhetsproblem. Om stater utanför EU kan ta reda på väldigt mycket om befolkningen och, till exem
