Han sträcker ut sin lediga arm, släcker sänglampan och försöker mjukt dra in henne under täcket igen. Men ilskan inom Leone tvingar henne att göra motstånd. Hon sitter trotsigt kvar på sängkanten med fötterna i golvet och minns plötsligt hur frustrerad hon kände sig den gången de gjorde slut för femtio år sedan.
Roman av Mette Rosenkrantz Illustration: Ida Skjelbakken
MISSA INTE DET SPÄNNANDE SLUTET!
DETTA HAR HÄNT
LEONE är änka sedan fem år och befarar att det är för sent att träffa någon ny. En vårdag dyker hennes barnbarn CAMILLA upp i koloniträdgården. Flickan är olyckligt kär och Leone tröstar henne. Efteråt minns hon sin första kärlek och letar upp exet HOLLE på nätet. I sin iver skickar hon ett sms till honom, men ångrar sig genast. I nästa stund ringer han tillbaka. De träffas i Vaxholm där hon numera bor och är snart ett par igen. När Holle kommer till Stockholm för sina byggjobb bor han hos henne långa perioder. En vårkväll övernattar de i hennes kolonistuga och Leone insisterar på att få se hur han bor. Då erkänner Holle att han är gift …
H olles bekännelse kommer som en blixt från en klar himmel. Leone sätter sig käpprakt upp på sängkanten och tänder lampan på nattygsbordet.
– Ursäkta, vad är det du säger?
– Jag säger att jag fortfarande är gift och bor ihop med min fru, viskar Holle till svar.
– Och det berättar du först nu? Efter att du har bott hos mig i flera veckor?
Chocken är så djup att hon knappast kan ta den till sig.
– Det var aldrig min mening att ljuga för dig, Leone …
Holle smyger sig intill henne och stryker prövande med handen över hennes bortvända rygg. Han fortsätter:
– Men när vi träffades igen efter alla år, kändes det som om tiden hade stått stilla sedan vi sågs sist. Jag kunde bara inte förmå mig till att förstöra alltihop genom att avslöja hela sanningen om min situation. Då skulle du aldrig ha gett oss två en ny chans, eller hur?
– Om du ärligt hade berättat att du fortfarande lever som en gift man, hade du åtminstone gett mig en möjlighet att tänka efter innan jag kastade mig i dina armar.
Leone slår undan hans hand i desperation. Hon försöker svälja sin avgrundsdjupa besvikelse.
– Men Leone, viskar Holle lamt. Jag talade sanning när jag sa att mitt äktenskap aldrig blev som jag hade hoppats. Redan innan vi gifte oss var jag osäker på om hon verkligen var rätt person för mig.
– Om du t
