Regnbågen är fisken som räddar många situationer och när isarna är opålitliga i hela södra Sverige ligger de ofta i Hökensås naturreservat. Vi drog dit för att njuta av lugnet och för att få drilla några ovanligt vackra vinterbågar.
TEXT OCH FOTO: ANDERS NICANDER
SJUTTIO CENTIMETER SNÖ som föll under ett par dygn i slutet av januari har knäckt tusentals unga tallar och Hökensås ser ut som ett plockepinn i vinterskrud. På väg ner till en av de tiotals sjöar som är tillgängliga för vinterfiske får vi vända för att åka hem till Stefan för att hämta en såg. Vägen är helt blockerad av ungtallar som knäckts på mitten och sedan fastnat i halvt upprätt ställning. Efter en vinter med väldigt få timmar på isen och därmed alldeles för lite motion är arbetspasset välkommet. Visst finns det gym, men där är det sällan något vidare bra fiske.
Stefan och Fredde som bor i Hökensås och fiskar året runt har valt sjö efter skönhet och för att fisket varit bra där under den gångna veckan. Jag har inget att invända utan njuter i fulla drag av att få lämna regnet vid kusten och få gå ut på en is i korpens skog i strålande vinterväder.
Regnbågen är ofta betydligt mer aktiv under vintern än vår inhemska öring. Men det betyder inte att de alltid är lättfångade. Snarare är det så att den har ett av- och ett på-läge. Vissa dagar känns det som om man skulle kunna tömma sjön när det hugger oavbrutet och huggen är så hårda att man nästan tappar spöet. Andra dagar kan den vara så trög att man börjar fundera på om det överhuvudtaget finns någon fisk i sjön. Om fisken ens rör vid betet är det så små ”pet” att man lätt kan missta det för en liten mört eller löja. Men att fisken är i finfin kondition om vintern märker man så fort man krokat en fisk. Här gäller det att ha en rulle med bra broms eller att vara fingerfärdig med pimpelspöet och snabbt kunna släppa efter när fisken rusar. Vi fiskar med korta isfiskespön med små haspel- och multirullar. Det är bekvämt och praktiskt och väldigt kul att drilla fisk med denna typ av ”miniutrusning”.
TRÖGT MEN INTE OMÖJLIGT
Vi märker snart att fisken inte är på sitt allra bästa hugghumör. Vi har mängder av små pet och försiktiga dragningar. Stefan och Fredde kör med räka och jag kör med maggot och pinkies men frågan är om det är agnet fisken drar i eller om den går och stöter och nyper i blänket.
Jag
