Tid för finfrämmat

1 min läsning

■ VÄSTKUSTEN Sensommar och tidig höst är den tid på året då de flesta observationer och fångster av arter som normalt inte finns i vår vatten sker. Förutom tonfisken finns en rad andra arter, inte minst bonito som i år besökt våra vatten igen.

Anders Nicander

Bonito.
Foto: Anders Nicander

DET HAR hunnit gå 13 år sedan vi första gången kunde rapportera om att det fångats bonito i svenska vatten. Nu besöker de oss igen och vill man inte trängas med hundratals andra fiskare utanför det mest kända bonitohaket norr om Varberg i Halland kan vi berätta att det både skådats och fångats bonito ända uppe i Oslofjorden.

Bonito, eller ryggstrimmig pelamid, är en havsfisk i makrillsläktet som brukar hålla till lite längre söderut i Atlanten. Det är en för sin storlek otroligt stark fisk som bjuder på fajter ingen annan fisk på våra breddgrader kan matcha. Men hittar man den är den på inget sätt lätt att överlista. Boniton är en utpräglad stimfisk och man brukar se stimmen när de jagar sill och tobis i sprakande ytjakter. Den tycks föredra flugor framför drag och man kan fiska den både med flugspö och kasta flugan med sänke eller Bombarda med spinnutrustninge. Intagningen ska vara snabb och ryckig. Just snabba ryck tycks vara det magiska tricket.

Man har främst fångat bonito vid varmvattenutsläpp från industrier och kraftverk men också i de strömsatta delarna av Bohusläns fjordar. I Norge fångas de bland annat i den lättillgängliga Bunnefjorden inte långt från

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar