Inför en fiskeutflykt bör man vara väl förberedd inför potentiella nödsituationer. Annars kan det gå som det gick för Cristoffer Forssander när han fiskade efter näbbgädda på Blekingekusten. Fast Cristoffer skulle kanske snarare kalla det en nödskituation.
AV: OVE HAUGEN & FISKEJOURNALENS LÄSARE ILLUSTRATION: BASTIAN GIERTH
SANNA FISKEHISTORIER
Jag befann mig på en halvårsutbildning i Blekinge i närheten av Olofström. Från de värmländska skogarna hade jag för min halvårsvistelse tagit med en del fiskeutrustning.
På den här tiden ägde jag ingen bil, utan cykel var det som stod till buds. Ån i närheten hade fiskeförbud och cykeln medgav inga längre utflykter.
Framåt våren var ett halvår utan fiske på väg att bli ett faktum.
Lyckligtvis fick en polare en bil till låns över en helg, men då min kompis var totalt ointresserad av fiske, blev det en kombohelg med lite olika intressen. Utflykten styrdes ut till kusten för fiske efter näbbgädda, samt camping, grillning och löpträning.
Vi fick tips om en udde som var ett populärt utflyktsmål. Där skulle det också rimligen finnas näbbgädda, en art jag aldrig tidigare fiskat efter.
Väl på plats satte vi upp läger i form av grillplats och hängmattor. Tält var överreklamerat. Jag drog genast i gång med fisket och insåg snabbt att jag borde gjort bättre research i fråga om upplägg kring dragen med mera. Första dagen tappade jag säkert runt 50–80 näbbgäddor och lyckades inte landa en enda fisk. Frustrationen var total efter ett halvår utan fiske.
BLODBAD
Natten till söndagen slog vädret om och det blev rejält varmt. Vi värmlänningar trodde att myggen hörde till skogarna och fick oss en obehaglig överraskning i hängmattorna under natten, då myggen hade nattlig buffé på oss. Vi hade varken myggspray eller myggnät med oss. Morgonen efter hade jag, förutom en miljard myggbett, nån form av allergisk reaktion och var flammigt röd över kroppen.
Kvällen innan hade jag läst på om hur jag skulle ha gjort när jag fiskade näbbgädda. Nu kapade jag trekroken och ordnade en länk till draget. Vi skulle bege oss tillbaka innan lunch och jag var fast besluten att ta minst en näbbgädda innan vi for iväg.
Polaren kokade kaffe över öppen eld medan jag drog några kast och lyckades landa två stycken innan frukost. Sedan, efter frukosten, skulle polaren löpträna runt två mil och drog i väg. Själv fortsatte jag med mitt nötande, trots att jag inte kände mig helt prima efter nattens blodbad med myggen.
Efter en stund kände jag att det var dags för ett traditionellt toabesök. Jag ville ta de
