David var 30 år när han insåg att han ville leva i flersamhet. Simona har varit polyamorös sedan tonåren. Nu har paret sedan fem år tillbaka en relation i flersamhet.
AV: ANNA OLOFSSON FOTO: LASSE EDWARTZ
David och Simona lever i flersamhet
Det är tidig morgon i Göteborg. Simona och David sitter mitt emot varandra på sitt favoritkafé, medan en jämn ström av frukostgäster passerar förbi. Sorlet i lokalen tycks inte bekomma paret, som pratar och fikar.
Harmonin och tryggheten mellan dem syns tydligt. När David tystnar, fyller Simona i och meningen blir komplett. De har bestämt sig för att berätta om sin relation, att de lever i flersamhet/polyamori, eftersom de vill öka kunskapen om vad det innebär.
– I dag är normen att du lever i en relation med en partner. Gör man något annat bryter det mot normen och det blir annorlunda. Du kan upplevas som onormal och det kan vara skrämmande för andra, säger Simona.
David ser på henne, nickar och fyller i:
– Bara för att du har flera relationer betyder inte det att du är konstig eller annorlunda. Vi är två människor som lever polyamoröst.
Olika reaktioner
Båda två är öppna med sina relationer, och deras vänner och arbetskollegor känner till flersamheten.
– Ingen i min omgivning tycker att det är konstigt eller ifrågasätter mig. Jag beslutade att vara öppen då jag hade bestämt mig att det är så här jag vill leva, säger David.
Då de för en tid sedan medverkade i ett radioprogram och berättade om sitt levnadsval blev reaktionerna från allmänheten blandade.
– Det var inte bara positiva kommentarer. Det gjorde oss ledsna, men än mer medvetna om att vi måste våga prata om det här. För vi är många som lever polyamoröst, säger David.
– Det är viktigt att veta att det här är min och Davids berättelse, vår version av flersamhet. Vår sanning. Frågar
Forts från föreg sida
du andra som lever i flersamhet kanske de skulle beskriva det annorlunda, säger Simona.
Relationsanarkist
Hon är trygg i sitt val. Redan när hon var tonåring visste hon att hon var relationsanarkist, och har aldrig känt sig utstött eller ifrågasatt av sina vänner.
– I mina kretsar har vännerna accepterat mig för den jag är. Sen är det klart att det första jag gör när jag träffar nya människor, är inte att jag börjar prata om att jag lever i flersamhet. Det är inte hela min identitet, säger hon.
För David är det
