Karin och Carl Larsson föll för blomrankorna 1905, när servisen var alldeles ny. Sedan dess har den stått på svenska bord under flera olika namn: Allmoge, Ranka och Leksand.
AV ELIN SUNEHED
Allmoge Ranka Leksand
GARANTI står det med versaler i annonsen för Stig Lindbergs servis Ranka 1953. Och därefter lovar man ”Servisen Ranka kommer alltid att kunna kompletteras”. Kanske var det därför Gustavsberg så ivrigt lanserade mönstret på flera olika servismodeller under de kommande decennierna.
Dekoren skulle helt enkelt bara finnas.
Nästan 50 år tidigare, 1905, hade i stort sett samma mönster dykt upp för första gången i Gustavsbergs katalog. Då under namnet Allmoge. Den folkligt handmålade dekoren stack ut bland plottriga koppartryck och blå-vita servisdelar. Allmoge var helt i linje med de nya Arts and crafts-ideal som vuxit sig starka som en reaktion på industrialismens effektiviseringar. Nu ville man tillbaka till ett formspråk som satte hantverket i centrum. Karin och Carl Larsson kopplas ofta ihop med dessa nya inredningsideal i Sverige, och en tallrik ur just Allmoge skymtas faktiskt i en av varianterna av Carl Larssons målning Nu är det jul igen från 1907.
Gustavsberg var dock inte först med denna typ av dekor. Redan på 1840-talet blev en lergodsfabrik i nederländska Maastricht känd för att producera just serviser med handmålade blomrankor. Mönstertypen blev populär och togs upp av olika porslinstillverkare.
Det första Allmogemönstret på Gustavsberg hade blommor med fem blomblad. När Stig Lindberg omarbetade dekoren
på 1940-talet fick blommorna två blomblad. Som karaktären av hjärtan. I säljmaterialet
kunde man läsa ”Den vänligt trivsamma Ranka är en gammal (…) dekor som anpassats efter vår tids smak och servisbehov”. Lanseringen
var också ett sätt att effektivisera arbetet på fabriken, eftersom den tidigare Allmoge-
dekoren var omständlig att måla.
– Han ville helt enkelt få upp produktionshastigheten, två blomblad gick så klart mycket fortare att måla. Sedan gillade Stig Lindberg de där eleganta, lite slankare, formerna. De var ju typiska för honom, säger Gösta Arvidsson som skrivit flera böcker om Gustavsberg.
Från 1905 och en bit in på 70-talet fanns mönstret i oavbruten i produktion på olika modeller hos Gustavsberg. Sedan tog Keramiskt centrum över, och på 90-talet blev det Rörstrand som stod bakom lanseringen av Leksand. Förvirrande nog på en modell av Stig Lindberg. Anledningen var att Gustavsberg då köpts upp av koncerne
