Furuen berg-och-dalbana

4 min läsning

Det är inte alltid som furufåtöljer stått högt i kurs. På 30-talet och 70-talet var de högsta mode, däremellan ville ingen ha dem. Nu är de tillbaka igen!

AV VIVECA CARLSSON FOTO AUCTIONET, BUKOWSKIS, STOCKHOLMS AUKTIONSVERK M FL

LÄ R DIG MER OM FURUFÅTÖLJER

Den första furuvågen kom på 30- och 40-talet. Det var då svenskarna fick betald semester. Nya idéer om det hälsosamma med frisk luft, skidåkning och friluftsliv fick fotfäste. Det byggdes sportstugor i skärgården och i fjällen, och inspirationen till både arkitekturen och inredningen hämtades från alpstugor, norrländska härbren, tyska bierstuben och Skansen.

De här möblerna fanns i exklusiva varianter ritade av Axel Einar Hjorth för NK, men blev så småningom också brunbetsade postordermöbler, ibland med kurbitsmålningar i bruna nyanser.

Under 50-talet var furumöbler hopplöst omoderna. Det var teak och djärva linjer som gällde. Danske designern Børge Mogensen gjorde ett flott försök att kombinera teak och furu när han ritade möbelserien Øresund åt Karl Andersson & Söner 1959, men intresset var dåligt.

Några år senare kom nostalgin in i möbelmodet igen, först som vitlackerade möbler i herrgårdsstil, men så småningom även i trären furu. När 60-talet sedan gled över i 70-tal kom den stora furuvågen. Det handlade om stadiga möbler och virke som kunde vara både fullt av kvistar och blånat. Plastlack ersatte syrabetsningen som var populär några decennier tidigare, och mottot verkar ha varit ”ju mer furu, desto bättre”. Det handlade inte bara om fritidshus, utan furumöbler fyllde även villor och lägenheter.

I dag bubblar furuintresset igen, och en del furumöbler säljs för fantasipriser. Den som vill klä plymåer eller sittdynor till en fyndad furufåtölj i tidsenlig klädsel kan satsa på 30-talets hemvävda ylletyger eller noppiga boucléer och manchester som på 70-talet. •

NK

Var sportstugemöblerna som Axel Einar Hjorth ritade för NK är tänkta att stå framgår av namnen: Lovö, Sandhamn, Väddö och Utö ligger alla i Stockholms skärgård. De här möblerna säljs sedan några år tillbaka för svindlande belopp, och efterfrågan lockar till sig svindlare som försöker sälja vad-som-helst i funkisrustik furu som om det vore ritat av Axel Einar Hjorth.

Utö i NK:s katalog 1935. Fåtöljen kostade 35 kr. Dyna och ryggkudde 30 kr.
LOVÖ, 1932, ritad av Axel Einar Hjorth för NK.
50 000–70 000 kr.
Lovö i NK:s katalog 1935. Öronlapps-fåtöljen verkar ha funnits i två versioner, den på katalogbilden och den stramare (på fotot strax till höger) som finns doku



Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar