Först kom stallyktan och funkisgloben. Det var först på 40-talet som utelampan började intressera formgivarna. Här är två dussin modeller med kända signaturer.
AV ÅSA ALBINSSON FOTO AUCTIONET, BUKOWSKIS M FL TACK TILL ROGER SVENSSON
Den första elektriska belysningen som användes utomhus tändes 1876, vid sågverken Marma i Hälsingland och Näs i Dalarna. Tidigare hade sågverksarbetarna tvingats förlita sig på dagsljus eller fotogenlampor, men de nya elektriska båglamporna lyste upp så bra att sorteringen av virke kunde pågå även nattetid.
När Sverige sedan elektrifierades så gick det fort. En elektrisk lampa osade inte, behövde inte fyllas på och utgjorde ingen brandfara. Under 20-talet lyste glödlampan upp hela Sverige, från norr till söder, och inte bara inomhus. Under 1920-talet fick många svenska gårdar en lampa vid husknuten eller ladugården, vilket var viktigt för den som levt så länge i mörker, skriver etnologen Jan Garnert i boken Ut ur mörkret: ljusets och belysningens kulturhistoria.
Stockholmsutställningen 1930 innebar ett genombrott för ljusarkitekturen, både i staden och i hemmen. Nu skulle ljuset vara funktionalistiskt och estetiskt, ofta med lampor i bländfritt opalglas som gav god ljuskvalitet. Det skulle dock dröja ett tag innan utebelysningen började intressera formgivarna. Enkla opalglasglober med eller utan arm och med eller utan skärm var länge det enda som fanns för den som ville sätta upp en lampa intill eller ovanför entrédörren där hemma. Det var först framemot 40–50-talet som utelamporna fick mer karaktär.
Men en formgivare låg steget före. 1934, när en ung Hans Bergström startade företaget Ateljé Lyktan, tyckte han att det var lättare att rita utomhusbelysning. Där fanns inte så många stilideal att stångas mot, skriver Johan Jansson i boken Ljuset ska vara vitt och lysa fritt, om Ateljé Lyktan. Bland annat var en av företagets tidigaste produkter, AL34, en utomhusarmatur, och genom åren gjordes många utelampor till hemstaden Åhus. När Anders Pehrson tog över företaget 1963 vidareutvecklade han en del av modellerna, bland annat Queen från 1969, som bygger på Bergströms 50-talsarmatur Pine.
Också Hans-Agne Jakobsson ritade utelampor. Han arbetade i flera år med hem- och utomhusbelysning på Ateljé Lyktan, och när han startade eget i Markaryd i början av 50-talet fortsatte han med det. Hans mest kända, Tratten från 1954, är fortfarande en storsäljare. •
Om guiden
Guiden visar ett urval svenska, finländska och danska utelampor av kända formgivare. Måttuppgifterna är ungefärliga. Prisuppskattningarna utgår från vad som betalas hos
