Ekonomisk folkbildning på museum
Med en ny utställning tar Ekonomiska museet i Stockholm ett historiskt helhetsgrepp på vårt förhållande till pengar.
År 1572 gav Johan III sin kanslist Rasmus Ludvigsson order om att börja samla in gamla svenska mynt. Syftet var att reda ut en långdragen tvist om huruvida Danmark hade rätt att använda tre kronor i sitt riksvapen eller ej. Sverige hade ju för länge sedan lämnat Kalmarunionen och Johan ville visa att Sverige hade använt kro norna betydligt längre än Danmark. Därför hade svenskarna ensamrätt till dem, resonerade han.
Kanslistens insamlingar bildade grunden till Kungliga Myntkabinettet. Idag heter det Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet, och innehar Sveriges äldsta föremålssamling.
Museet härbärgerar omkring 650000 objekt, varav 3000 ställs ut i museets nya permanenta utställning »Pengar!« Den har precis öppnat i lokalerna som Ekonomiska museet delar med Historiska museet på Narvavägen i Stockholm.
I UTSTÄLLNINGEN visas bland annat en så kallad »raisten« – som har använts som betalningsmedel på en ö i Stilla havet, kaurisnäckor – som har brukats på flera olika platser, samt Sveriges första mynt – präglat under Olof Skötkonungs tid som regent. Den som vill kan prova att lyfta en kopia av världens största mynt. Dessa 20 kilo tunga kopparplåtsmynt tillverkades i Sverige från 1644 till 1776, när de förbjöds till förmån för de betydligt lättare sedlarna.
Plåtmynten kan tyckas otympliga idag, men under 1600-talet var de mycket enklare att transportera än 350 ettöringar.
– FRÅN 1600-TALET börjar tanken om att ett mynts värde ligger i själva metallen, successivt att försvinna. Men idén om att värdet måste illustreras av ett föremål finns ju fortfarande kvar, säger Cecilia von Heijne, chef för Ekonomiska museet.
Idag har dock den kopplingen blivit nära nog osynlig. Fysiska betalningsmedel hanteras så sällan att många svenskar förmodligen inte vet hur vårt lands mynt och sedlar ser ut.
– Vi ser dem inte i fysisk form, men vi tror på att de existerar på våra bankkonton. Att systemet fungerar handlar just om trovärdighet, sä
